Framtiden formar vi själva
Välutbildade arbetsplatsombud som gör sina egna arbetstidsavtal. Lika villkor hos privat och offentlig arbetsgivare. Personalen väljer sin önskade sysselsättningsgrad. Arbetsmiljön är anpassad till varje individ, sjukfrånvaron har sjunkit med 50 procent. Alla som vill har 100 procents tjänst och heltidsmåttet är lägre.
Det är några av framtidsdrömmarna i breven från Sverige 2015 till oss i nuet. De är skrivna av sektionsordföranden i Kommunal, som ett led i förbundets arbete med att skapa en tidsenlig och medlemsnära fackförening.
Vilka krav ställer kommunalarna om drygt tio år? Ja, ett är klart:
När kommunalarna tar framtiden i sina händer så går det bra! Någon tror visserligen att Kommunal gått ihop med några andra förbund. En siar om att Kommunal delats i två, lagom till 100-årsdagen. Men merparten andas optimism och förhoppningar: ”Tänk att allt skulle bli så bra! Att vi lyckats med allt vi drömt och fantiserat om. Kommunal har blivit en öppen, prestigelös organisation med högt i tak och utan jantelag. Medlemmarna kan driva sina hjärtefrågor hur obekväma och radikala de än är. Ett vårdbiträdes ord väger plötsligt lika tungt som en professors och man känner alltid stöd och uppmuntran från förbundet”, lyder en hälsning.
”Vi bussförare har 30 timmars arbetstid och behöver inte ha mer än ett jobb för att ha råd att fara på semester med våra barn”, skriver en annan. ”Vi har lyckats hålla ihop en generell solidarisk lönepolitik för alla våra yrkesgrupper och går mer och mer från individuell lönesättning”, står det i ett tredje brev.
”Brukarna litar på att vi gör ett bra arbete, det är roligt att gå till arbetet när man är uppskattad”, berättar en förtroendevald i sin framtidsvision. Och självklart har lönerna för offentligt anställda år 2015 ökat så att de är jämförbara med verkstadsindustrin! Kommunal är löneledande inom LO!
Men visioner kräver nytänkande. En ordförande skriver: ”Jag tror att Kommunal 2015 måste vara en öppen och reflekterande organisation som kan tillåta och respektera olika sätt att vara.”
Hon vill ha ett mer lyssnande fack, dialog i stället för debatt. Alla ska få chans att förstå sitt värde, hjälp att se nya möjligheter, få känslan av att duga.
Det fackliga arbetet måste ske på arbetsplatsen, understryker en sektionsordförande och avslutar: ”Jag som stolt kommunalare har en stor framtidstro.”
Att samhället behöver ändras för att förverkliga drömmarna är uppenbart. Men också Kommunal står inför utmaningar. Att det är just de förtroendevalda själva som ser detta är hoppingivande. Där finns både idéer och möjligheter att agera. Framtiden uppstår ju inte plötsligt, om tio år. Den formas här och nu av våra mål, drömmar och handlingar. Vi har makten, om vi törs och vill ta den.
