En drar sin värja mot allt av svart,

en springer nästan innan han hunnit skriva klart.

Han läser mer än han tecknar ned men nu ska det skrivas för att få vara med,

de verbala musketörerna,de anonyma aktörerna,som rider på konditionen i sin penna under färderna.

Härskarna över sanserifer, horungar och änkor.

Idag vet ingen vem någon, han som vill vara någon, tillsammans med henne är.

I morgon är en annan dag. Han har blivit en som man känner.

– Till.

– För annars är man inte någon, tycker hon
som suttit så många kvällar i samma rum med den stressade omvälvaren från
Bromma.