Här är hela natten arbetstid
Nu räknas alla nattens jourtimmar som arbetstid på Talgoxevägens och Östanbäckens gruppboenden i Härnösand. Men samtidigt har en del fått gå ner i lön.
Det viktigaste är att vi har omvandlat all jourtid till arbetstid. Det här är en positiv förändring som vi kommer att kämpa för att behålla. Nu har vi kommit upp till heltid och får lön för hela natten, säger Laila Gäderblom, vårdare på Talgoxevägens gruppboende i Härnösand.
Hon är också arbetsplatsombud på gruppboendet och har jobbat med frågan om jourtiderna och bilaga H i många år.
Bilaga H är ett avtal för personal som har jourtjänstgöring på natten. Enligt avtalet har personalen rätt att sova, men ska svara på larm och ge hjälp när de boende behöver det. Det kan vara vid toalettbesök eller genom att finnas till hands när någon inte kan sova på grund av oro. Den som har nattjour ska också delta i det löpande arbetet på kvällen och morgonen. Det största problemet med nattjouren har varit att de fyra timmarna mellan 02 på natten och 06 på morgonen inte har räknats in i den sammanlagda arbetstiden. Trots att personalen är på arbetsplatsen och är tillgänglig för de boende. Med bilaga H är det så att en vårdare som arbetar 100 procent är på arbetet 113 procent. Den som är anställd på 88 procent är egentligen på arbetsplatsen 100 procent.
— Jag arbetar en natt i veckan, men tiden mellan 02 på natten och 06 på morgonen har inte räknats som arbetstid eftersom vi får sova. Det är orättvist att vara på jobbet utan att få räkna det som arbetstid, säger Laila.
Försöket i Härnösand startade i oktober förra året. Kommunen gick med på att testa det under ett år på två gruppboenden med kravet att det inte skulle kosta något extra. Den första utvärderingen som blev klar i slutet av februari visar att varken Talgoxevägens eller Östanbäckens gruppboenden har överskridit budgeten, utan tvärtom har väldigt goda marginaler.
På Talgoxevägens gruppboende är det sex heltidsanställda och fem boende och de anställda arbetar i tre skift. För att försöket med jourtiden inte skulle kosta något extra arbetade personalen fram ett nytt schema. De bestämde sig för att dra ned på timmarna när det är dubbelbemannat, vilket ledde till kortare arbetspass på helgerna. På Östanbäckens gruppboende valde personalen att spara pengar genom att dra in på vikarier och förlänga helgpassen.
— Vi har inte haft en enda vikarie sedan oktober förra året, säger Maria Nordgren på Östanbäckens gruppboende.
Även där är det sex personal och fem boende. Alla är heltidsanställda numera. Den viktigaste förutsättningen för att räkna in jourtimmarna som arbetstid är införandet av ”fria arbetsscheman” menar Maria, något som de båda gruppboendena arbetar efter. Personalen gör ett sexveckorschema som är anpassat efter verksamheten.
— Om en av oss är sjuk kan någon annan på avdelningen hoppa in. Den personen hamnar då på ”plustid” och kan ta ut det i ledighet när det finns gott om personal, berättar Maria.
Även lönen på nätterna har förändrats för att dra ned på kostnaderna. Tidigare fick personalen fullt betalt inklusive nattersättning till klockan 02 på natten. Därefter och fram till 06 på morgonen fick de 25,50 kronor i timmen på vardagar och 50 kronor på helgerna. Numera har man tagit bort nattillägg och jourlön. Alla som arbetar på nätterna får i stället sin vanliga grundlön under hela natten vilket har lett till en minskning på lönen. Den som arbetar heltid förlorar cirka 1.300 kronor före skatt i månaden.
— Jag upplever det som att fördelarna uppväger pengarna. Vi har jobbat 10-15 år för det här. Vi får strida för lönerna sedan. Det är stor skillnad att räkna in journätterna i arbetstiden. De här 28 timmarna på sex veckor kändes mycket. Det var som om vi bodde på jobbet, säger Maria Nordgren. Nu har vi mera fritid och arbetet känns mera meningsfullt eftersom vi bestämmer över schemat själva.
Om man vill genomföra det här på sitt arbete är det en fördel att ha en chef som lyssnar, tycker Laila Gäderblom. Efter att ha tagit upp frågan om journätterna med kommunen startade de diskussionsgrupper mellan kommun och fackförbund för att hitta en godtagbar lösning eftersom arbetsgivaren såg eventuella kostnader som ett problem.
— Vi känner stor delaktighet och medbestämmande. Det är mycket bättre kvalité på verksamheten nu, säger Laila Gäderblom. Vi ser inte mycket nackdelar. Målet är att alla andra som har journätter ska kunna hänga på.