En feministisk samhällsdröm går ut på att vi människor mår bäst av att leva i ett samhälle som sätter behoven före vinstintressen. Men vad har människors behov av omsorg och kärlek att göra med feminism?

— Det är värdefullt att kvinnor har fött, uppfostrat och tagit hand om människor. Att ta hand om, stå för kärleken, föra liv och kärlek till människor ger värdefulla erfarenheter. Utan omsorg kan inte samhällen finnas, säger Lena Gemzöe när vi träffas en kall men solig vinterdag för att samtala kring hennes nyutkomna bok ”Feminism”. Hon arbetar och forskar på Centrum för Kvinnoforskning vid Stockholms universitet.

Feminismen bör sträva efter att utjämna skillnaderna för stora grupper av människor och inte låta ekonomin styra över de mänskliga behoven, menar Lena Gemzöe. Den feministiska frigörelsen måste vara emot hierarkier som visar sig i löneskillnader, kvinnors underordning, rasism och diskriminering.

— Vi måste ställa oss frågan vad syftet är med allt? Varför arbetar vi och producerar saker? Hur ska vi leva för att vara lyckliga, frågar Lena Gemzöe retoriskt. Lyckan har att göra med hur vi organiserar samhället för att ha hand om och ge omsorg. Drömsamhället är när man för samman feminismen med solidariteten med de mest utsatta.

I Gemzöes drömsamhälle går omsorgen och omvårdnaden av människor före produktion och vinstkrav. Män deltar i omsorgen både i det privata och i det offentliga livet, precis som kvinnor. Vidare menar Gemzöe att vi borde förkorta arbetstiderna och få tid över för att utvecklas och må bra. Och löneskillnaderna borde minska.

Gemzöes feminism handlar inte om att kvinnor som tjänar mycket ska ha skattelättnader för att kunna anställa lågavlönade kvinnor i sina hem. Vem skulle då städa hemma hos ”pigan”? En kvinnas frigörelse kan inte vara på en annan kvinnas bekostnad. Därför bör kvinnokampen också angripa klasskillnaderna och de skillnader som finns mellan rika och fattiga länder.

Kapitalism och feminism går inte ihop, enligt Lena Gemzöe. Kapitalism maximerar produktionen och får oss att tro att vi blir lyckliga genom att ständigt köpa mer saker.

Arbetarkvinnors underordnade position handlar om att de är förtryckta därför att de arbetar i tunga arbeten med låga löner. Samtidigt som de som kvinnor också underordnas män. Därför bör feminister angripa båda formerna av förtryck.

Det finns de män, och också kvinnor, som anser att vi inte behöver feminismen i Sverige, att vi lever i världens mest jämställda land. Andra kan påstå att de skillnader som finns mellan män och kvinnor beror på naturliga skillnader och inte handlar om förtryck och underordning. Eller att feminister är ett gäng manhaftiga kvinnor som ägnar sig åt att hata män.

Därför blir det nödvändigt för Gemzöe att i sin bok bevisa att kvinnors underordning finns i samhällets strukturer och i det privata livet. Hon tar upp fyra olika sfärer:

Den första sfären är den politiska och ekonomiska sfären. Arbetsmarknaden är könssegregerad och kvinnors arbete värderas lågt. Kvinnolönerna är fortfarande 80 procent av männens löner. Den grupp som arbetar mest kvällar, nätter och helger är småbarnsmammor. Kvinnor finns varken i det politiska eller ekonomiska livet i samma utsträckning som män.

Den andra sfären är familjen. Kvinnorna arbetar dubbelt så mycket hemma jämfört med männen. Kvinnors 50 timmars arbete i veckan i hemmet kan jämföras med männens 25 timmar.

Den tredje sfären är kulturell nedvärdering av kvinnor och kvinnors arbete, enligt Gemzöe. Det kvinnor kan anses inte som lika viktigt. Medie- och reklamindustrin objektiviserar kvinnokroppar, det vill säga kvinnor förvandlas till en sak som ska vara ung och sexig. Omöjliga kroppsideal får många kvinnor och flickor att må dåligt. Den vanliga yrkesarbetande kvinnan lyser med sin frånvaro i reklamen och i filmerna. De kvinnor vi får se sysslar med hemmet och med sina kroppar. De är alltid yngre, gladare och sexigare än männen.

Den fjärde sfären är våldet mot kvinnor. Våldet och de sexuella övergreppen är de mest öppna och brutala formerna av kvinnoförtryck, skriver hon. Hur polis, domstolar och samhället bemöter dessa övergrepp speglar tydligt maktförhållandena mellan könen och synen på kvinnors och mäns sexualitet.

Kvinnor har uppnått en stor självständighet. Men utan kvinnokampen hade vi inte varit där vi befinner oss idag, och det är det tydligaste beviset på att vi behöver feminismen, menar Lena Gemzöe.

— Vi får inte glömma att bakom varje förbättring för kvinnor finns det superpolitiska, modiga kvinnor i historien som förde den kampen. De blev motarbetade av männen som ansåg att kvinnor skulle hålla sig på sin plats, säger Lena Gemzöe. Utan de tidiga kvinnosakskvinnornas kamp hade vi varken haft rösträtten eller lagen om jämställdhet. Feminismen behövdes då och behövs nu om vi vill att samhället ska bli rättvist.

En feminist är en person som anser att kvinnor är underordnade män och att det bör förändras, och arbetar aktivt för att det så sker. Statsminister Göran Persson kallade sig för feminist. Är han feminist? Får vem som helst kalla sig för feminist, undrar jag. Om man håller med om de fyra sfärerna och vill göra något åt för att förändra dem kan man kalla sig för feminist, anser Gemzöe.

— När Göran Persson deklarerade att han var feminist var det en stor händelse. Jag skulle vilja veta vad Göran Persson gör för att motarbeta kvinnors underordning. Han bör ju arbeta aktivt för förändringar.

Ett viktigt feministiskt arbete för Göran Persson skulle vara att sätta den offentliga sektorn högst upp på dagordningen. Satsa ordentligt och höja statusen för alla som arbetar med människor. Saker borde rangordnas efter hur viktigt det är och inte efter vad som ger pengar, menar Lena Gemzöe.

— Även ett stort fackförbund som Kommunal som organiserar hundratusentals kvinnor borde arbeta feministiskt, det skulle vara explosivt. Att ifrågasätta de stora löneskillnaderna. Varför tjänar människor olika mycket? De stora organisationerna kan ställa krav, de är mäktiga, säger Lena Gemzöe.

På väg till mötet med Lena Gemzöe gick jag förbi några gymnasietjejer och hann se att en av dem hade ett rosa feministmärke på sin väska. Allt fler unga kvinnor blir medvetna om att förtrycket existerar, och blir feminister. De upptäcker utseendehetsen, bantningshysterin, att killar tar mera plats och att kvinnor ständigt placeras lägre än män.

— Vi är på väg mot en ökad feministisk medvetenhet vilket är viktigt. Många kvinnor börjar med att påverka sitt privatliv genom att förhandla om hushållsarbete med sina män. Det är också jättebra att tjejer demonstrerar mot fröken Sverige-tävlingarna, reagerar mot underklädesannonser och organiserar sig mot kommersialiseringen.

Trots alla krav på hur kvinnor bör se ut och trots att kvinnor inte tillåts ta alltför stor plats, går det att leva feministiskt, anser Lena Gemzöe. Att bli medveten om lönediskriminering och se strukturer som underordnar och förtrycker kvinnor är att leva feministiskt. Lika så att inte acceptera utseendeidealen. Kvinnor bör inte stanna kvar i ett förhållande som misshandlar, förtrycker eller utnyttjar. En annan viktig feministisk handling är att vara solidarisk med andra kvinnor och hitta styrka i den kvinnliga gemenskapen. Och om man vill leva med en man underlättar det ju att välja en som är feminst, tycker Lena Gemzöe som själv lever med en sådan man.

— Feminism handlar inte om en massa krav och inte heller om att kvinnor ska få dåligt samvete för att de inte kämpar hela tiden, säger Lena Gemzöe. Själv har jag aldrig upplevt det som kravfyllt att vara feminist. Utan blivit berikad av feminismen.

— Det känns bara så onaturligt att inte protestera mot orättvisor. Det är befriande att kvinnor säger ifrån i olika stadier av sitt liv.