— Vi var medvetna om att det skulle bli vissa svårigheter men att det ändå var värt ett försök. Alla små saker som kan bidra till att förbättra situationen ska bifallas, även om det är i liten skala, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Det var meningen att uppemot 1.000 arbetslösa skulle kunna rekryteras till vården på det här sättet. Så sades det i alla fall när Ylva Thörn presenterade satsningen tillsammans med dåvarande näringsminister Björn Rosengren förra våren.

Staten betalar högst 55 procent av lönekostnaden för den arbetslöse och arbetsgivaren resten. Villkoret är att den anställde parallellt genomgår vård- och omsorgsutbildning uppemot halva tiden.

Enligt Lars Sjöström, överdirektör på Arbetsmarknadsstyrelsens programenhet, har länsarbetsnämnderna gjort vad man kunnat. Men intresset från arbetsgivarhåll har varit svagt än så länge.

— Man får nog ha lite längre tålamod innan vi vet om det blir några effekter av det här, säger Lars Sjöström.

Och intresset ökar i varje fall sakta. När AMS rapporterade siffrorna för 2002 till regeringen omfattades endast 73 personer. Sen dess har det alltså blivit mer än en fördubbling.

Arbetsgivarsidan har inte gjort någon egen utvärdering. Kerstin Ahlsén, förbundssekreterare på Kommunförbundets sektion för äldreomsorg och sjukvård kan inte svara på frågan om varför intresset är så lågt.

— Men det här borde kanske Socialstyrelsen titta på, som har ett uppdrag från regeringen att utreda hur man kan rekrytera folk till vård och omsorg, säger hon.

Försöket med det särskilda anställningsstödet löper ut den 31 maj nästa år.