Hennes arbetskamrat Femi klarar av att snabbt bygga upp ett förtroende hos makarna Allan och Sara så att de accepterar att få den hjälp de akut behöver av hemtjänsten.

Detta är tre exempel på vårdbiträdens speciella yrkeskunnande, det som skapar kvalitet i äldreomsorg och hemtjänst, varje dag. Det handlar om förmågan att observera och bedöma händelser, att välja och handla rätt i svåra situationer. Det duktiga vårdbiträdet arbetar med livskvalitet och skapar sammanhang, mening och trygghet i tillvaron för den som börjar förlora fotfästet, ger stöd i ord och handling.

”Ett skickligt vårdbiträde utstrålar säkerhet, kan samspela med hjälptagarna både fysiskt och socialt och förmedlar en känsla av trygghet och förtroende”, skriver Lotta Tillberg i sin C-uppsats ”Att organisera praktisk kunskap” (Stockholms universitet 2002). Uppsatsen är intressant för att den sätter in vårdbiträdenas yrkesskicklighet i ett kunskapsteoretiskt sammanhang och pekar på allt som krävs för att göra ett bra arbete. Professionella vårdbiträden har ett kunnande som visar sig i handling, framförallt i knepiga situationer. Det handlar om praktisk, förvärvad erfarenhet, att lära av misstagen, ha omdöme och ta ansvar för sina handlingar. Väldigt lite betyder däremot teoretisk utbildning och språkkunskaper, som oftast är det som arbetsgivarna rankar högst när de sätter lön.

Vårdbiträdets yrkeskunnande värderas lågt, i kronor. Och kvinnors erfarenhet betalas sämst i kommunerna, både jämfört med män och med privat sektor, enligt en ny rapport från Kommunförbundet.

Men om löntagarna fick bestämma skulle vårdbiträdena tjäna mycket mer. I den senaste undersökningen från LO, Röster om facket och jobbet, tycker de tillfrågade att vårdbiträdet ska ha 19.700 kronor i lön, medan den verkliga lönen är 15.800 kronor. Jämfört med förra mätningen 1998 har vårdbiträdet uppvärderats mest av alla yrken (ett plus på 4.800 kronor i månaden på fyra år). Och alla anställda är eniga i sitt val.

Nio av tio löntagare vill dessutom ha mindre löneskillnader i samhället och tycker att kvinnor har för låg lön i förhållande till män. Och samtliga, både arbetare och tjänstemän tycker att ansvar för vård och omsorg av människor och skicklighet i arbetet ska värderas högst. Och det är glädjande nog inte någon skillnad mellan hur kvinnor och män ser på traditionella kvinnojobb.

Vårdbiträden, undersköterskor och andra kommunalare inom vård och omsorg har vinden i ryggen, i alla fall om de anställda själva får sätta lön. Tiden är mogen för en rejäl satsning. Nu ligger bollen hos arbetsgivaren.