Nu pågår avtalsrörelsen och arbetsgivarna argumenterar, liksom förra gången, att de inte har råd med kommunalarnas lönekrav. Sant är att flera kommuners ekonomier är ansträngda. Trots det har en del grupper i kommunerna haft en riktigt hygglig löneutveckling. Vår undersökning visar dock att det inte är på kommunalarna som de styrande satsar på. Snarare på sig själva. Fakta som vi samlat in från Statistiska centralbyrån (SCB), skattemyndigheterna och kommunerna ger samma entydiga besked.

SCB presenterar varje år medellönen för olika grupper i kommunerna. Vi har sammanställt utvecklingen sedan 1998. Vård- och omsorgspersonal hade då en medellön (med tillägg) på 14.920 kronor. Det handlar nästan uteslutande om kommunalare som exempelvis undersköterskor, barnskötare, vårdbiträden och personliga assistenter.

Under tre år ökade deras medellön med 1.550 kronor eller 11 procent.

Under samma tid höjdes lönerna för
17.000 politiker och högre chefer med 4.270 kronor, 17 procent. Det handlar om kommunalråden, kommundirektörerna, verksamhetscheferna, personalcheferna, ekonomicheferna med flera.

Kommunförbundet företräder kommunerna i löneförhandlingar. Det är de som säger att kommunerna inte har råd att höja din lön så mycket som facket vill. Nästan alla i förbundets styrelse är kommunalråd. De får därmed sin huvudsakliga inkomst från sina kommuners kassor. Med politiska toppjobb följer oftast flera andra inkomster. För att få en bättre helhetsbild av vad politikerna tjänar har vi samlat in inkomstuppgifter från skattemyndigheterna.

Kommunalråden i arbetsgivarnas styrelse tjänade 2001 i genomsnitt 60.500 kronor i månaden. Det är en ökning 1999-2001 med så mycket som 5.100 kronor eller drygt 9 procent. Betydligt mer än kommunalarnas 1.000 kronor eller 7 procent. Kommunförbundet ordförande Ilmar Reepalu (s), Malmö, tjänade mest, 106.229 kronor i månaden. Dubbelt så mycket som hans kommunalrådslön.

Kommunens ledande politiker är kommunstyrelsens ordförande. I arbetsgivarnas styrelse sitter en rad sådana. Vi har samlat in uppgifter om hur mycket deras löner (arvoden) har höjts, och vad de gett sina topptjänstemän. Resultatet ser du i tabellen på föregående sida.

Vi jämför här under fyra år, sedan 1998 då den förra politiska mandatperioden började.
I genomsnitt höjde politikerna sina löner med nästan 10.000 kronor i månaden, 24 procent. Deras högra händer fick femtontusen mer i snitt, 29 procent.

Under samma tid kravlade kommunalarnas medellön (heltid) upp över 16.000-kronors-gränsen, 15 procent.