Det har gått ett år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa. Flera hundra samlades till ett tre dagars seminarium i Stockholm för att hedra minnet av Fadime och diskutera våld och hot mot kvinnor.

Det är fullsatt i Z-salen i ABF på den första seminariedagen. Vid scenen hänger två stora svartvita fotografier på två mycket unga kvinnor. Båda är döda, mördade av männen i sin familj. Pela och Fadime. Efter mordet på Fadime kom en häftig debatt igång. Fadime blev symbol för kampen för självständigt liv och förebild för många flickor. Löften om hjälp till flickor som var hotade och förföljda av sina familjer duggade tätt. Frågan som ställdes på mötet var: vad har hänt under året som har gått?

Halale Taheri från Förbundet för Kvinnors Rättigheter i Kurdistan inledde seminariet efter en tyst minut för Fadime.

I sitt tal framhöll hon att mänskliga rättigheter är viktigare än de kulturella rättigheterna och menade att det ofta glöms bort i Sverige. Hon välkomnade det arbete som har påbörjats för att hjälpa utsatta flickor och kvinnor.

— Processen har börjat men det är mycket att göra och det är bråttom, sade Halale Taheri.

Gunilla Sterner, jämställdhetsexpert från Länsstyrelsen i Stockholm berättade om situationen för flickor som är i behov av att gömma sig från sina familjer på grund av hot och misshandel. Under 2002 har 100 flickor under 18 och 50 över 18 år sökt sig till socialtjänsten för att få hjälp, enligt Sterner.

— Mörkertalet kan vara mycket större. Vi vet att många inte vågar söka sig till socialtjänsten eftersom de kan kontakta familjen i sin tur. Ett skyddat boende med åtta platser har öppnats i Stockholm och under året har 15 flickor fått hjälp, vilket är långt ifrån tillräckligt, sade Gunilla Sterner.

Hon påpekade också att det har varit svårt att leva upp till politikernas löften om hjälp till de unga flickorna på grund av brist på pengar.

Nästa talare var Sara Mohammad som är ordförande i Glöm Aldrig Pela och Fadime föreningen.

— Åtgärdspaket är en nödlösning. Vad som behövs är lagändringar, sade Sara Mohammad.

Även Mohammad menade att svenska myndigheter visar stor förståelse trots att kvinnors frihet underordnas religiöst och kulturellt förtryck. Samtidigt påtalade hon det omöjliga i att hjälpa när ekonomin styr de verksamheter som hjälper de utsatta kvinnorna.