För många handlar det säkert om återseendets glädje snarare än om överraskning. När sagan om hoberna Frodo och Sam, den stridslystne dvärgen Gimli, den tappre kämpen Aragon, den onde Sauriman och gode Gandalf den vithårige trollkarlen tillsammans med alla övriga karaktärer i Tolkiens Ring-saga nu spelas upp i del två på bioduken är vi redan bekanta med dem, deras uppdrag och det svindlande, vilda landskap där de trotsar faror och slåss emot allsköns vidriga varelser. Det finns ingen gräns för teknikens förmåga, det är spännande hela tiden.
En saga för pojkar, om pojkar är det, där de blodtörstiga krigarorcherna är sotiga i ansiktet och talar arbetarklassengelska och kvinnorna hålls i bakgrunden med barnen. Men samtidigt är detta tretimmarsäventyr också en berättelse om många av våra viktiga frågor, om liv och död, vän och fiende, civilisation och natur, krig och fred, själviskhet och offervilja. Klart sevärd och smått gripande även för oss utanför den främsta målgruppen. En ny bekantskap, den grodlika väsande Gollum är en personlighet att tänka länge på.
