256.000 anslutna till vattennätet ville att företaget skulle försvinna, säger de som är med i Församlingen för rätten till vatten.

Det är miljövänner, ekologer, konsumentföreningar och en och annan pensionär. Jag träffar dem i ett aktivitetshus. Det pågår tangolektioner i rummet bredvid. Jag lyssnar igen på hur ett privat företag, vars huvudägare är det franska Suez, har höjt taxorna.

— Taxorna räknades om. Husens storlek var avgörande. De mätte till och med hönshuset, berättar elteknikern Alberto Munoz.

Han ger mig ett foto där han står i Paris, vid Eiffeltornet, och demonstrerar mot SUEZ.

Gloria Fumagalli visar sina vattenräkningar och vi åker till ett garage som hon äger men inte längre använder. Ändå måste hon betala vattnet. Hon är skyldig 1.428 kronor men har inte råd att betala.

Facket är inte med och protesterar. De äger tio procent av företaget och är korrumperade, påstår Alberto Munoz.

Alla är helengagerade och drar iväg med mig till ett slumområde utanför stan. Där har det privata företaget dragit en huvudledning för vatten. Det vimlar av plåtskjul med tygbitar på väggarna och gummidäck på taken.

Nunnan Maria Jordán har mätt upp varje tomt med ståltråd, 10 x 20 meter. Maria brukar läxa upp invånarna för att hon tycker att de är så passiva.

— De måste lära sig att fånga fisken också, inte bara äta den, säger hon.

När en ung man vid ett av plåtskjulen ser Maria skyndar han sig att försöka täppa till en läcka i ett vattenrör.

Små barn pinnar i väg med plastdunkar och hämtar vatten.

Fortfarande saknar husen längre bort vatten. Maria Jordán känner inte till företaget som drog vattenledningen hit.

— Det var bra att de kom men sedan försvann de, säger hon. Hon tror att det beror på att vägen är så gropig och dålig att inte ens en ambulans kan komma fram.

Barnen leker på en soptipp och det rinner kloakvatten längs dikena.

De från Församlingen för rätten till vatten hävdar att företaget inte är intresserat av att bygga ut avloppsnätet eftersom det inte ger tillräckligt med vinst.Pensionären Olga Rosso har följt med ut hit. Hon har inte råd att dra in en avloppsledning. Hennes pension är 570 kronor i månaden och matpriserna har ökat tredubbelt.

— Klart att de här ute ska ha vatten och helst avloppsledning också, men det ska inte ske på bekostnad av oss och att ett franskt företag kammar hem vinster till
aktieägarna, säger hon upprört.