Sedan i mitten på 90-talet har Ola Andersson haft reumatisk värk. Försäkringskassan klassade den som arbetsskada och beviljade honom livränta.

Riksförsäkringsverket överklagade dock beslutet till domstol. Enligt verket är det inte bevisat att hans arbete orsakat besvären. Och domstolen ger nu verket rätt.

Ola Anderssons fall är något av ett pilotfall. Det finns många andra arbetare runt om i landet som också har drabbats. De har hoppats på att Ola Andersson skulle få rätt.

– Många lider av ledbesvär, trötthet och mag- och tarmbesvär, berättar skyddsombudet Bo Björk i Mariestad. För något år sedan var han med och gjorde en stor enkät som 1450 besvarade.

Sedan läkarundersöktes också arbetare på ett antal reningsverk i Västsverige.

– Miljömedicin i Göteborg reste runt och tog prover, berättar han. Och nu har vi fått resultatet. Men trots det sa rätten nej till Olas arbetsskada!

Domstolen har dock tagit intryck av vad professor Ragnar Rylander vid avdelningen för miljömedicin vid Göteborgs universitet har framfört. Man konstaterar att Ola Andersson i sitt arbete utsatts för en kombination av påfrestningar på lederna och stora mängder ämnen som kan framkalla inflammationer. Och att hans sjukdom utgörs av en kronisk inflammatorisk process.

Men det räcker inte med befogade misstankar om att ett samband finns mellan arbetsmiljön och hans sjukdom, enligt rätten. Det krävs mer kunskap om vad som orsakat Ola Anderssons ledgångsreumatism (rheumatoid artrit.

Att så många andra som arbetar i reningsverken också har ledbesvär är inte tillräckligt bevis enligt rätten. Det är inte klarlagt att deras inflammationer också är ledgångsreumatism. Möjligheten finns att det istället handlar om ”tillfälliga besvär som avklingar inom till exempel några år”.

Ola Andersson är besviken över domen även om han varit långt ifrån säker på att vinna. Han har värk i kroppen och äter cellgifter en gång i veckan.

Han får idag sjukbidrag vilket betyder en rejäl inkomstsänkning.

– Min inkomst är idag till och med sämre än om jag varit sjuskriven. Med livränta skulle den vara lika stor som om jag hade jobbat.

Om domen överklagas till en högre domstol är inte klart nu. Ola Andersson har vissa förhoppningar om att utslaget då kunde bli annorlunda.

– Det är många andra som är i min situation. Om jag får rätt blir det prejudicerande. Kanske tycker länsrätten att ett sådant beslut ska tas i en högre instans?