Kontrakt i städer av Stockholms storlek skulle kunna ge 110 miljoner euro per år. Det är vad Vivendi Water får i Prag, en stad i motsvarande storlek.

Jerome Dantin är VD för Vivendi Water i Norrtälje. Det skulle ha varit billigare för företaget med en svensk vd. Men Norrtälje är inkörsporten till den nordiska marknaden. Därför vandrar Jerome Dantin numera på Norrtäljes gator i stället för i Paris.

Vivendi har anklagats för att höja vattenpriserna — inte minst i utvecklingsländerna. Och i till exempel Tucuman i norra Argentina höjdes priserna så mycket att provinsen bröt kontraktet och blev stämd för avtalsbrott.

Den kritiken tycker Jerome Dantin är orättvis. Han säger att av 5.000 kontrakt runt om i världen måste några misslyckas, men i de flesta fall har det fungerat bra. Och i Norrtälje är det kommunen som sätter vattentaxan.

Kontraktet i Norrtälje är på tio år. 12-årskontrakt är de vanligaste, berättar han.

— Ju längre kontrakt, desto mindre risk, eftersom vi får en chans att bygga upp verksamheten och göra förbättringar.

Att Vivendi Universals tidigare chef Jean-Marie Messiers karriär tog ett snöpligt slut ser han inte som någon katastrof.

— Han var bara en av 300.000 anställda. Det betyder inte att företaget dör med honom.

Är det då någon skillnad att arbeta i Sverige?

Ja, säger han. Här är det mycket planering och diskussioner om att skapa rutiner, därefter vidtar man åtgärder. Därför kan det ta lång tid.

— Vi i Frankrike är snabbare att handla och kanske blir det fel ibland.

Han uppfattar också facket i Sverige som mer samarbetsvilligt, medan de franska fackföreningarna är snabbare att gripa till konfliktvapnet.

Peter Leonardsson, som är den svenske chefen, säger att förändringarna inte är så stora eftersom det är samma personal på arbetsplatserna. Men de har tillgång till en kompetens som inte tekniska kontoret i Norrtälje har. Han tycker det är lättare att ta ett beslut direkt med Jerome Dantin än en hel teknisk förvaltning.

Men det finns också lärdomar att dra:

— Det är viktigt att vid en övergång göra klart mellan kommun och entreprenör vem som ska göra vad, till exempel vem som ska sköta visst underhåll och hur det ska betalas. Då kunde vi ha jobbat effektivare utan att fastna i detaljer.

Om de extra investeringar på 9,5 miljoner, som kommunen måste göra, säger han:

— Den kostnaden hade kommunen varit tvungen att göra i alla fall.