Satsningen är ett resultat av kraven från vänsterpartiet som i valrörelsen drev att stödet skulle permanentas.

Förlängningen av rekryteringsstödet ger ett extra tillskott för kommuner och landsting som är värt cirka tre miljarder kronor, enligt regeringen.

Syftet är att skapa nya jobb i kommuner och landsting. Men från kommunernas sida efterlyser man mer långsiktiga satsningar även om tillskottet välkomnas.

— Många kommuner drar sig för att tillsvidareanställa när statsbidragen är tidsbegränsade, säger Markus Gustafsson, direktör på Kommunförbundet med ansvar för rekryteringsfrågor.

Lägger man dessutom till att den så kallade 200-kronan förlängs ytterligare ett år så ger det sammanlagt ett tillskott på 4,3 miljarder kronor för kommuner och landsting jämfört med vad som sades i våras. 200-kronan är den statsskatt på 200 kronor som alla inkomsttagare betalar. Sedan 1999 förs de pengarna automatiskt över till kommuner och landsting.

Sammantaget ger budgeten ett utrymme för cirka 7 000 fler jobb nästa år jämfört med i år.

I valrörelsen krävde vänsterpartiet att 10 miljarder kronor satsades på höjda kvinnolöner i den offentliga sektorn. Av det kravet återstår det i budgeten ett löfte om att göra en handlingsplan för hur de ”strukturella löneskillnaderna mellan kvinnor och män skall minska.

Samtidigt varnar regeringen för kraftigt höjda löner. Då ”riskerar arbetslösheten i stället åter att stiga” står det i finansplanen.

Flera av Kommunals frågor berörs i budgeten. Förbundsordföranden Ylva Thorn tycker att regeringen har lyssnat på Kommunal.

— Det känns skönt att höra Bosse Ringholm prata om reformer före skattesänkningar efter att vi har jobbat stenhårt för en socialdemokratisk valseger, säger hon i ett uttalande.

Bland annat nämns i budgeten kravet på rätt till heltid, oklart hur det ska genomföras. Den offentliga sektorn ska bli en mönsterarbetsplats skriver regeringen vidare i sin finansplan. Det innebär ökad personaltäthet och bättre arbetsvillkor, enligt regeringen men de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro.

Däremot finns flera konkreta förslag på hur den så kallade ohälsan ska bekämpas. Bland annat förslår regeringen och vänsterpartiet att:

•Arbetsgivarna ska få betala sjuklön för de anställda längre tid än dagens 14 dagar. Ett förslag aviseras till våren som ska kunna träda i kraft den 1 juli 2003.

• Långtidssjukskrivna ska få en egen kontaktperson på försäkringskassan. För detta avsätts ökade resurser till försäkringskassorna.

• Förtidspensionering ska begränsas till tre år.

• Arbetsmiljöverkets tillsyn förstärks.

Sjukfrånvaron ska halveras till 2008, enligt budgetförslaget. Ett annat av regeringens tidigare mål, att 80 procent av befolkningen i arbetsför ålder, skall vara sysselsatta får skjutas upp ett år till 2004. Nästa år beräknas 78 procent vara sysselsatta.

Regeringen vill också ta initiativ till ett större samförstånd mellan arbetsmarknadens parter, skriver man i budgetpropositionen. Mer exakt vad det kan innebära framgår inte.

Bengt Bergsmark

Mats Gustafsson