Journalisten Barbara Ehrenreich berättar om detta i boken Barskrapad, konsten att hanka sig fram (Leopard). Hon gästspelade själv ”där nere”, som städare, vårdbiträde och butiksanställd och såg hur omöjligt det är att få ett anständigt liv när lönen varken räcker till en ordentlig bostad eller läkarbesök.

Ett försvagat skydd för anställda leder till rädsla och mindre tillväxt i näringslivet, skrev folkpartisten och generalkonsuln i New York, Olle Wästberg i Svenska Dagbladet en månad före valet. Efter några år i USA vill han inte längre ha försämring av arbetsrätten. Han hade sett en nation där strejkbrytare har rätt att ta över de strejkandes jobb, där arbetsgivarna får anställa fackföreningsmobbare för att slippa facket, där fackligt aktiva sparkas och arbetsgivare håller lönerna nere med hjälp av arbetskraftsimport.

”USA behöver starka fackföreningar”, skriver en annan borgerlig debattör, DN:s förre chefredaktör Svante Nycander (SvD 2002-08-25). Föreningsrätten i USA är dåligt skyddad. Knappt 14 procent av de anställda i USA är med i facket, trots att det bevisligen är lönsamt att vara med. En fackmedlem i USA har i snitt 30 procent högre lön än en icke-medlem, berättar LO-tidningen (nr 28 2002-09-20).

Men vägen dit är kantad av minor. Kvinnorna i Ehrenreichs bok vågar knappt viska om facket. LO-tidningen skriver om Marie Sylvain, ensamstående tvåbarnsmamma som försökte bilda fackförening på vårdhemmet i Miami. För detta fick hon sparken och fyra år senare har frågan om det var lagligt ännu inte avgjorts. Och tiotals miljoner anställda, som lantarbetare, trädgårdsarbetare, hembiträden, vårdpersonal, offentligt anställda, och arbetsledare är i lagen förbjudna att bilda fackförening!

I Sverige är närmare 80 procent med i facket. Räknat på lön efter skatt och barnbidrag tjänar vårdbiträdet i Sverige cirka en tusenlapp mer än sin syster i USA, enligt LO-ekonomerna. Och plussar vi på bostadsbidrag, sjukförsäkring, A-kassa, socialbidrag och andra förmåner har de lågavlönade i Sverige en helt annan trygghet än i USA. Den amerikanska modellen bevarar fattigdomen. Det är lättare att förbättra sitt liv i välfärdsländer som Sverige.

Men även här lever lågavlönade på gränsen med sämre löneutveckling än andra. Kommunals medlemmar har fått mindre än tjänstemännen och förbundet står nu inför ett svårt beslut: Säga upp avtalet med ett osäkert utfall eller acceptera den garanti på 3,5 procent som redan finns?

Vilket val som än görs är det viktigare än någonsin med en solidarisk lönepolitik. I Sverige är facket starkt. Och svenska låglönearbetare måste känna att någon tar fajten för dem.