— Det ska vara möjligt att samtidigt vara bussförare och ha ett socialt liv, säger Kommunals Gerd Westman.

Som det är i dag söker förarna tjänster en gång om året. Tjänsterna är framförhandlade mellan arbetsledningen och Kommunal och färdiga och klara innan förarna får välja. Vem som får välja först avgörs av vem som har längst år i SL-koncernen, den så kallade senioritetsprincipen.

Det här systemet vill Busslink nu ändra. Från grunden.

Så här ska det nya systemet fungera:

Liksom nu ska man utgå från de bemanningskrav som finns utifrån tidtabellerna. Sedan ska förarna själva få lämna in sina önskemål om när de vill arbeta. Slutligen snickras scheman ihop i en dator. Tanken är att förarna ska kunna lämna in nya önskemål varannan månad, i stället för som nu en gång om året.

Några förutbestämda tjänster ska alltså inte finnas, utan tjänsterna ska skapas utifrån förarnas viljor.

— Vår grundtanke är att utgå från förarnas egna önskemål, säger Niklas Ljungström, projektledare på Busslink.

Orsakerna till att man vill skapa ett nytt system är två.

Dels vill man förbättra schemat för de nuvarande förarna. Dels vill man med ett mer flexibelt system locka till sig nya förare. När 40-talisterna går i pension kommer det att bli nödvändigt att få unga personer att bli bussförare. Busslink ser därför det nya systemet som en förutsättning för att locka till sig ny personal.

— 80-talisterna har större krav på flexibilitet, de är uppvuxna med det, säger Niklas Ljungström.

Redan från början har facket varit inblandad i de nya planerna. Klubbordförande på Busslink Lidingö är Gerd Westman.

— Att köra buss och samtidigt ha ett bra socialt liv är jättesvårt att kombinera i dag. Detta gäller alla oavsett ålder och familjesituation, säger Gerd. Det här nya systemet är något som behövs för att yrket ska kunna kombineras med ett vettigt socialt liv.

Men självklart kommer det fortfarande att finnas tider som ingen vill ha. Någon form av system kommer att behövas för att bestämma vem som ska ta de tiderna. Och i stället för att bara antalet år i koncernen ska gälla, är det meningen att också andra kriterier ska komma in.

— Våra intervjuer visar att förarna vill ha bonus för andra saker än antalet år i yrket, säger Busslinks Niklas Ljungström. Till exempel att man utför yrket på ett bra sätt. Vi vill premiera att man är en bra busschaufför. Det ska vara kriterier som är förutsägbara och mätbara.

Fackets Gerd Westman är helt med på de grundläggande tankegångarna, men på ett viktigt villkor:

— Det får inte bli någon form av personlig bedömning. Då är man inne på livsfarliga grejer, man måste akta sig för de bananskalen, säger hon skarpt.

De kriterier som har diskuterats är bland annat att bussföraren kommer i tid, att man inte har varit vållande till trafikolyckor och att man har ökad kompetens, till exempel att man kan tvätta bussen.

Med det nya systemet blir bussföraren mer delaktig i schemaläggningen, något som i sig är positivt, enligt Gerd Westman. Att bussföraren har ett eget inflytande över när han eller hon jobbar minskar stressen.

— Det här är nödvändigt för människan och för yrket. Visionen är att man ska kunna planlägga sin arbetstid själv. Skulle det gå i lås är det liksom wow! säger Gerd.

Men på förarnas fikarum i Ropsten är inte alla lika positiva.

— Systemet funkar bra, varför ska man ändra på det? undrar Abbe Bouazzaoui, som har kört buss i över 20 år. Han tror inte att det nya systemet kommer att fungera.

Mer positiv är Pablo Díaz. Han är småbarnsförälder och körde tidigare med ett delat schema, där han hade fem timmars rast mitt på dagen.

— Jag fick aldrig träffa mina barn, säger han. Det här nya systemet är en suverän idé. Jag tror det kommer att locka fler folk hit.

Någon gång under det här årets sista tre månader ska en försöksmodell vara klar att köra utifrån. Då ska Lidingös 100 förare testa systemet. Busslinks mål är sedan att hela Stockholmstrafiken ska köra utifrån systemet någon gång nästa år. På sikt hoppas man att hela landet ska köra efter den nya modellen.