När det centrala löneavtalet för 2001-2003 presenterades fanns förhoppningar från Kommunals ledning om att nu skulle trenden vända. Nu skulle man börja ta igen en del av det man under senaste årtiondet förlorat i jämförelse med andra yrkesgrupper. Så blev inte verkligheten. Det visar siffrorna från Kommunals egen löneundersökning.

1990 tjänade kommunalarna i genomsnitt drygt 91 procent av en verkstadsarbetares medellön. Tio år senare hade siffran sjunkit till 83,6 procent. Kommunals prognos för 2003 är 84 procent. Gapet ökar inte men det minskar inte heller.

Gör man en jämförelse med exempelvis sjuksköterskorna så fortsätter dock lönegapet bara att växa år för år. Sjuksköterskorna i kommunerna höjde sina löner med 22,9 procent under 1998-2001. Kommunals löner ökade med bara 13 procent.

I våras gjorde Kommunalarbetaren en enkätundersökning som visade att få kommunala arbetsgivare 2001 släppte till högre löneökningar än vad de måste. Kommunals undersökning visar att det gäller även för i år.

För 2001 och 2002 garanterar det centrala avtalet ett löneutrymme på 1135 kronor mer i månaden och medlem (räknat på heltid). Utöver det har Kommunal bara fått 54 kronor. Omräknat i procent blir det en blygsam löneglidning på 0,4.

Kommunal krävde i de centrala löneförhandlingarna förra året 17,4 procent under 2001-2003. Slutbudet från medlarna, och avtalet, blev 11,4 procent.

För att skriva på avtalet krävde Kommunal i förhandlingarnas slutskede ett klarläggande från arbetsgivarna. De 11,4 procenten fick inte uppfattas som ett ”tak” i de lokala förhandlingarna, framförde facket. Efter att fått in en passus i överenskommelsen om att ”det lokala utfallets storlek avgörs av de lokala parterna” skrev Kommunal på.

Löneökningar under två år på 8 procent, varav på 0,4 procent i löneglidning, innebär att det centrala löneavtalet till 95 procent fungerat som ett tak. Förhoppningar om att man lokalt ska förmå det man inte lyckades med centralt har därmed inte infriats.

Även om Kommunal inte lyft sina löner relativt andra grupper har reallönerna förbättrats under avtalsperioden. Om man lyckats skydda allas realöner, som var målsättningen, framgår inte. Men 2001 höjde löneförhandlingarna reallönenivån med 1,4 procent, och i år 1,6 procent.

Det gällande centrala löneavtalet är på tre år. Men det kan sägas upp efter två. I så fall blir det nya förhandlingar med de Kommunala arbetsgivarna.
När det centrala avtalet hade skrivits på sa Kommunals dåvarande avtalsombudsman Jan Sjölin:

— Vi är nu på rätt väg, funkar inte de lokala förhandlingarna som vi tänkt oss säger vi upp avtalet nästa höst!

I våras gjorde tidningen en enkätundersökning där två av tre sektionsordföranden landet runt var för uppsägning i förtid. 27 procent svarade absolut och 41 procent ansåg att det lutade åt det hållet.

Frågan om uppsägning i förtid diskuteras nu, under en dryg månad, på ett stort antal avtalskonferenser som facket anordnar landet runt.