Vi ställde följande frågor till ett representativt urval av fackliga ombud som jobbar ute på äldreboenden i 23 kommuner landet runt:

Vad behövs för att ditt äldreboendet ska bli så bra att:

• du med tillförsikt kan tänka dig att bo där själv på ålderns höst.

• du vid arbetspassets slut kan gå hem nöjd med att ha hunnit ge den omsorg de gamla behöver.

• du kan rekommendera dotter/son/vän att söka jobb där.

Nästan alla 281 som svarade anser att det behövs mer personal. Kommentarerna visar att det är nyckelfrågan.

I genomsnitt behövs 22 procent mer omsorgspersonal — vårdbiträden, undersköterskor eller skötare. Behovet varierar mellan olika arbetsplatser och typer av boenden.

korttidsboende +13%

servicehus +22%

sjukhem +22%

ålderdomshem +23%

gruppboende +28%

äldreboende +30%

demensboende +32% störst behov!

För något år sedan gjorde Socialstyrelsen en stor kartläggning av äldreboendet i landet. Ett representativt urval av ålderdomshem, sjukhem, servicehus och annat äldreboende undersöktes. Rapporten visar att 116.800 äldre bor på äldreboenden. I genomsnitt fick var och en hjälp 24,3 timmar i veckan av vårdbiträden, undersköterskor eller skötare.

En personalförstärkning på 22 procent innebär att varje boende skulle få hjälp under ytterligare fem timmar i veckan. Det behövs cirka 20.000 fler heltider.

Problemen med att rekrytera och behålla utbildad och lämplig personal diskuteras ofta idag. Arbetsplatsombuden fick därför också frågan om och i så fall med hur mycket lönerna måste höjas för att jobben inom äldreomsorgen ska bli tillräckligt konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Det underströks att frågan inte gällde vad som var ”önskelönen”.

I genomsnitt blev svaret 2.300 mer i kronor i månaden. Bedömningarna varierade mellan 0 kronor och 6.000 kronor.

Med mer personal och högre löner skulle lönekostnaderna för omsorgspersonalen öka med 40 procent. Det handlar om cirka 10 miljarder kronor.

Hur kan äldreomsorgen förbättras med mer resurser? Alla tillfrågade fick möjlighet att fritt formulera svar. Ett mycket typiskt svar från ett äldreboende ser ut så här:

”Mer tid att sitta och prata med de äldre. Vara tre på kvällen så att de äldre får lägga sig när de vill. Många är oroliga på kvällen och vill prata med någon vid matningen. Mata en i taget. Komma ut mera om de orkar.”

Vi frågade också vilka andra problem som behöver lösas. Två av tre svarade. Brist på eller dålig arbetsledning var det vanligaste svaret. En av fyra tog upp dåliga scheman och för mycket helgarbete. På tredje plats kom brister i arbetsmiljön — lokaler och hjälpmedel. En av sju svarade personalvården — utbildning och friskvård. Problem att få vikarier svarade lika många. Vanliga teman var också: sjukskrivningar, belastningsskador, värk och stress.

Är då 10 miljarder kronor mycket pengar? Först kan man konstatera att inget riksdagsparti har förslag som ligger ens i närheten. Vänsterpartiet, som är radikalast, föreslår 10 miljarder kronor i lönesatsningar på kvinnodominerade yrken. Men det gäller hela offentliga sektorn.

10 miljarder är lika med en kommunalskatteökning med 10 öre. Men netto är kostnaderna lägre för samhället, kanske bara 5 miljarder:

• Skatteinkomsterna ökar med 2 miljarder när lönerna höjs.

• Mer jobb sänker kostnaderna för arbetslösheten — speciellt deltidsarbetslösheten.

• Drägligare arbetsförhållanden borde sänka sjukkostnaderna.