Det så kallade klassröstandet minskar så sakteliga. Men klasstillhörighet och klassidentitet har fortfarande stor betydelse för var man lägger sin röst, visar forskningen
i Umeå.

Fortfarande är socialdemokraterna och vänsterpartiet starkast bland männen på verkstadsgolven. 67 procent av de manliga industriarbetarna har sina partisympatier vänsterut.

— Men näst högst ligger faktiskt de kvinnliga tjänstearbetarna, det vill säga den kategori Kommunals medlemmar tillhör, där 62 procent röstar socialistiskt. Det är manliga industriarbetare och kvinnliga tjänstearbetare som bär upp socialiströstandet i Sverige, säger sociologen Göran Cigéhn.

Han håller på att sammanställa materialet från den tredje undersökningen han gjort om klassidentitet och klassröstande.

De nya siffrorna härrör från år 2000. Motsvarande undersökning har gjorts 1993 och 1997 och är i sin tur en uppföljning av undersökningar som gjordes på 40- och 50-talen.

Den stora förändringen jämfört med tidigare undersökningar är, enligt Cigéhn, att för varje år ökar betydelsen av klassbakgrund. Uppväxt och föräldrarnas klasstillhörighet ökar i betydelse för om man röstar socialistiskt eller inte.

— Betydelsen av ens egen position i yrkeslivet minskar och det blir allt tydligare att vilken bakgrund man har spelar in, säger han.

Det är, menar Cigéhn, en viktig faktor för att socialdemokraterna vinner sympatier i medelklassen.

— Man kan vara medelklass men upplever sig som arbetarklass. Man fortsätter att tänka i arbetarklassens termer.

Det finns också ett tydligt samband mellan samhällsekonomin och känslan av klasstillhörighet, enligt Göran Cigéhn.

— Ibland får jag för mig att klassidentiteten är ett sorts mått på upplevelsen av samhället i stort.