— Likaväl som man i manifestet kan säga att det ska bli 6.000 fler anställda i förskolan borde man kunna rikta något till vård- och omsorgspersonalen, sade Iréne Johansson, ombudsman vid avdelning Kronoberg.

Magnus Pettersson, avdelningsordförande i Blekinge höll med:

— Jag förstår inte varför det så fort det handlar om riktade stöd till oss kommunalare så får vi höra att man inte ska lägga sig i, sade han.

Det mesta i manifestet fick beröm; som satsningen på förskolan, pengarna till sjukvården, återställningen av turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS.

Men en viss oro bland valarbetarna tycks finnas över hur man ska tackla frågor kring lönerna. Det kan bli svårt att argumentera emot dem som lockas av att rösta på vänsterpartiet och dess förslag om tio extra miljarder till höjda löner i den offentliga sektorn, förklarade flera.

Många vittnade också om kommunernas dåliga ekonomi, om hur omöjligt det är att förhandlingsvägen få fram pengar till rejäla löneökningar som också märks i kommunalarnas plånböcker.

I Kronobergs landsting konstaterar politikerna kallt att undersköterskornas löner inte behöver höjas eftersom det inte är någon brist på undersköterskor, berättade Iréne Johansson.

— Och det är sossar som säger det.

Dan Gabrielsson, avdelning Skaraborg, efterlyste mer lokalt politiskt ansvarstagande för till exempel lönerna. Han tyckte också att socialdemokraterna borde våga vara mer obekväma.

— Vi måste börja prata om det här med finansieringen av vården, skolan och omsorgen. Det kanske behövs skattehöjningar. Den diskussionen måste vi våga ta. Det handlar om vilken välfärd vi vill ha.