Det är socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet som de senaste åren bestämt hur mycket pengar som ska gå till kommuner och landsting. Något gemensamt borgerligt alternativ har inte funnits.

De fyra borgerliga riksdagspartierna har alla fört fram olika motioner med sin egen politik. Sättet att redovisa konsekvenserna är också olika. Även mycket insatta experter vi talat med har svårt att reda ut utfallet.

Det överlägset största borgerliga partiet, moderaterna, har i sina ekonomiska motioner direkt pekat ut den offentliga sektorn som ett stort hinder för ekonomisk tillväxt och fler jobb. Därmed ser de ökade inkomster till kommuner och landsting som en direkt fara:

— Möjligheterna att sänka skatten måste utnyttjas eftersom risken i annat fall är stor att utgiftsnivån ökar allt för mycket i kommunsektorn och att produktivitetsutvecklingen helt avstannar, skriver de.

Regeringen kritiseras ofta för att lägga allt för stor betydelse vid nivån på de kommunala statsbidragen. Men samtidigt presenterar moderaterna en ekonomisk politik där statsbidrag höjs med 73 miljarder i år.

Förklaringen till att moderaterna ”måste” höja statsbidragen är att partiets skattepolitik sänker kommunernas och landstingens skatteinkomster med 78 miljarder.

Moderaterna har länge hävdat att kommunerna och landstingen inte behöver få så mycket pengar eftersom deras politik, med mer privatiseringar och konkurens, gör verksamheterna effektivare.

Till en början vill de ge kommunerna och landstingen 2,5 färre miljarder än regeringen. Sänkningen motsvar 7 .500 heltidsjobb. Året därpå handlar om 8 miljarder mindre — kostnaden för 24.000 heltidsjobb. Och år tre 14 miljarder mindre — motsvarande över 50.000 jobb.

Moderaterna argumenterar dessutom för ett genomgripande systemskifte med hälsoförsäkring och skolpeng som följer eleven.

Kristdemokraterna har i mångt och mycket samma ekonomiska synsätt som moderaterna. Men partiet har profilerat sig i riksdagen med att plussa på regeringspolitiken med 3 miljarder.

Folkpartiet har istället under mandatperioden lagt sig ett par miljarder under regeringspolitiken.

Centerns politik bedöms av experterna ge i stort sett lika mycket resurser som regeringens politik.

En rad undersökningar visar att väljarna anser att skolan, vården och omsorgen är mycket viktiga frågor. Åren före förra valet presenterade regeringen löften på hela 20 miljarder kronor.

I jämförelse med det har löftena inför årets val varit betydligt magrare. I slutet på mars samlades de fyra oppositionspartierna sig bakom ett förslag till ”nationell vårdgaranti”. Operation eller annan behandling ska inom 16 diagnosområden garanteras inom 3 månader.

Vårdgarantipengarna de presenterar är i dessa sammanhang inte stora. Cirka en halv miljard per år jämfört med regeringens satsning på ”ökad tillgänglighet i sjukvården”.

Men att det är valår visades genom att statsminister Persson omgående gjorde ett utspel i Göteborgsposten:

— Jag är beredd att under mandatperioden tillföra resurser så att vi når en meningsfull vårdgaranti i hela landet.

Men till skillnad mot inför förra valet är det oklart hur mycket mer pengar han verkligen är beredd att satsa.