En servicenämnd i Halland beslöt att de som lämnar in anbud på en byggentreprenad skulle ange om de är medlem i en arbetsgivareorganisation eller har tecknat kollektivavtal.

Det överklagades av en person till länsrätten eftersom han ansåg att detta strider mot Lagen om offentlig upphandling.

Länsrätten gav honom rätt och upphävde servicenämndens beslut.

I Kommunalarbetarens enkät svarar 13 kommuner, eller enskilda nämnder i dessa kommuner, att deras entreprenörer måste följa de kollektivavtal som gäller.

Enligt EG-domstolen är detta tillåtet så länge som det inte finns krav om att entreprenörerna också måste skriva på dessa kollektivavtal.

Några kommuner och nämnder har andra sociala krav, som det kallas på EG-språk när det gäller löner och anställningsvillkor.

Tre av dem som svarar på enkäten begär att entreprenören har en jämställdhetsplan, vilket alla arbetsgivare med minst tio sysselsatta enligt lag är skyldiga att ha.

Omsorgsnämnden i Linköping kräver att det om möjligt bereds arbetstillfällen åt funktionshindrade och arbetsmarknadspraktik åt invandrare. Trots dessa krav är det i dag dock inga funktionshindrade som arbetar eller invandrare som praktiserar hos nämndens entreprenörer.

Malmö Stad har avtalat med sina entreprenörer om förbud mot etnisk diskriminering. Det står även i lagen.

Sigtuna kommun förbjuder dessutom diskriminering på grund av kön, handikapp, religion och sexuell läggning.

Östersunds kommun vill att deras entreprenörer följer kommunens policy om att ge nyanställda som så önskar heltid.

I nio av tio kommuner som svarat på enkäten ställs dessutom miljökrav för den verksamhet som upphandlas.

Nära hälften av upphandlarna tycker att lagen hindrar dem att ställa annat än krav om pris och kvalitet. I synnerhet gäller det möjligheten att ställa sociala krav. Många av upphandlarna tycker att det är bra.

Den första juli ändras lagen om offentlig upphandling. Det blir då lättare att ställa miljökrav. Det blir även lättare att kräva av den entreprenör som vunnit anbudstävlingen att ingen diskrimineras.

De kritiska upphandlarna gillar inte ändringen av lagen. De anser att den öppnar för godtycke. De fruktar att det kan bli ännu svårare att utvärdera anbuden. Krav på effektivitet och kvalitet riskerar enligt dem att komma i skymundan för politiska och ideologiska bedömningar.

Kritiken får stöd av näringslivet. Fackföreningsrörelsen tycker att lagändringen är ett bra första steg. Kommunal vill se fler krav som kan förbättra miljön och villkoren för de anställda.