Tjänar kommunalarna på privatiseringar av offentliga sektorn? Betyder fler arbetsgivare högre löner och bättre arbetsmiljö?

Nej, tyvärr. Trivsel och inflytande kan visserligen vara högre i privata och kooperativa företag, med kortare beslutsvägar. Det visar undersökningar från både arbetsgivare och fack.

Men att fler utför välfärdstjänster i skola, vård och omsorg har ännu inte lett till några märkbara förbättringar för Kommunals medlemmar. Med undantag för vissa bemanningsföretag och några ”heta” hörn av arbetsmarknaden, så har lönerna knappast stigit eller arbetsmiljön blivit bättre genom konkurrensen. För bussförarna och städarna har det snarast blivit sämre. Entreprenörerna har vunnit anbud med taskigare arbetsvillkor. För kommunalarna har valfriheten oftast varit noll.

Det är politiker som beslutar om konkurrensutsättning i kommunerna. De är också kommunalarnas arbetsgivare och styr över deltider, låga löner och den höga sjukfrånvaro som fläckar offentligt driven vård, skola och omsorg. Politikerna har inget enkelt uppdrag. Men deras ansvar för kommunalarnas hälsa är tungt och ska inte kunna säljas till lägstbjudande.

Därför är det bra att Kommunal i den nya versionen av rapporten Solidaritet och valfrihet i välfärden tar tydlig ställning emot konkurrens med dåliga anställningsvillkor.

Ett annat nödvändigt krav är branschneutrala avtal. Med detta kan kommunalarna få ökad makt och nya möjligheter på arbetsmarknaden. Och om minister Lejon följer rapportens önskan om meddelarfrihet i all verksamhet som betalas via skatten blir det också en vinst för demokratin.

Kommunal vill se en utveckling av politikerrollen, vilket är nödvändigt. Många medlemmar har kritiska synpunkter på hur politiker tar sitt ansvar. Hela 28 procent har i rådslaget avstått från att ta ställning till påståendet att ”politiskt valda organ ska bestämma villkor och regler för alla välfärdstjänster.” Det tyder på en oroande misstro.

Medborgarna vill ha valfrihet i välfärden. Det visar bland andra forskarna Bo Rothstein och Paula Blomqvist. Men det handlar främst om inflytande över inriktning och kvalitet, inte om ett val mellan privat och offentligt.

Och det är väl okej att välja, säger Kommunal i sin rapport — om det blir en valfrihet för alla, inte bara för de välutbildade. Och om det inte utarmar de kommunala tjänsterna och ökar klassklyftorna. Och då krävs rejäla satsningar på vård, skola och omsorg i stället för skattesänkningar.

27 000 medlemmar har sagt sitt. De har tänkt som medborgare, som brukare, som löntagare. Här har de olika funderingar som
Sammantaget tycker de, precis som större delen av svenska folket, att en stark gemensam sektor är en garant för frihet och jämlikhet.