I Stockholm vilar mörka moln över samtliga tre naturbruksgymnasier: Finsta, Berga och Säbyholm. Samma tendens finns också i resten av landet.

Den gröna sektorn är en näring som kräver mer och mer kunskaper.

Det får man främst genom att gå en utbildning på ett naturbruksgymnasium.

Där får ungdomar lära sig arbetet med kor, hästar, svin, häst, odla jord och blommor, anlägga trädgårdar och köra traktorer.

Men frågan är vem som ska driva skolorna som utbildar unga till ett grönt yrke.

— Fler och fler landsting börjar känna att naturbruket är en främmande fågel i verksamheten. De vill helst bara syssla med sin basverksamhet, vården. Den bilden får man när man talar med rektorerna på naturbruksgymnasierna, säger Michael Insulander på Lantbrukarnas Riksförbund, LRF och sekreterare i Naturbrukets yrkesnämnd, NYN, där även Kommunal ingår.

— En lösning för naturbruksgymnasierna kan vara att de får bli riksrekryterande. Då kan de ta in elever från hela landet,
i stället för som nu bara från det egna landstingsområdet, säger Insulander.
Kvinnorna dominerar.

Enligt Naturbrukets yrkesnämnd gick det läsåret 2000/2001 totalt 2 409 elever på de 45 naturbruksgymnasierna i vårt land. Av dem är 31 landstingsägda och 13 kommunala. Två är rena friskolor med rikstäckande upptagning1.
Kvinnorna dominerar utbildningen och de är dubbelt så många som männen. 1600 kvinnor mot drygt 800 män. Orsaken är hästen som den populäraste grenen andra året efter grundutbildningen. På hästlinjerna är hela 98 procent kvinnliga elever.

För några år sedan beslöt Stockholms läns landsting att se över sitt huvudmannaskap för naturbruksgymnasierna. Grunden är ett riksdagsbeslut från 1998 om att all gymnasieutbildning ska ha ett ”primärkommunalt huvudmannaskap”.

Landstinget i Stockholm beslöt också på hösten samma år att kvarvarande naturbruksgymnasier och folkhögskolor bör överföras till ”annan huvudman,
alternativt bli friskolor.”

Orsaken är dock inte ekonomisk i första hand utan mer principiell.

— Anledningen är den skatteväxling som bestämdes för några år sedan då alla pengar för utbildning skulle gå till kommunerna, säger Alf Gustafsson, utbildningschef på Stockholms läns landsting.

— Det skrevs då ett avtal mellan landstinget och KSL, Kommunförbundet för Stockholms Län, om att naturbruksgymnasierna skulle ha landstinget som huvudman fram till och med 2003.

— Den borgerliga majoriteten har uttalat att man sedan vill ha en ny huvudman och inrikta sig på vårdfrågorna.

— Berga omsätter 35 miljoner kronor, säger Lave Tufvesson, rektor på Berga. Vi går dessutom med en liten vinst som landstinget får av oss. Det är KSL som betalar kostnaderna så vi belastar inte landstinget ekonomiskt.

— Om inte en eventuellt ny politisk majoritet efter höstens val ändrar sig, så gäller det att hitta en ny huvudman, säger Alf Gustafsson till Kommunalarbetaren.

Finsta är i dag mer eller mindre nedlagt av landstinget efter ett intagningsstopp förra året. Däremot är det ytterst oklart när det gäller Berga och Säbyholm. För Bergas del finns det inga planer från Haninge kommun att ta över.
Ordföranden för utbildningsnämnden Ingrid Bergander (s) säger till Kommunalarbetaren att de i stället hoppas på ett politiskt maktskifte i landstinget efter höstens val.

— Kommunal verkar för att de anställda inom den gröna näringen ska ha rätt till en praktisk och teoretisk grundutbildning. Och dessutom möjlighet till vidareutbildning. Kunskap är en färskvara som ständigt måste förnyas, säger Mats Hansson, chef på avtalsenheten för djur och natur på Kommunal.

Läs också reportaget från Berga ”En oas i en hård värld” i Kommunalarbetaren nr 8/2002.