Män har högre andel godkända arbetsskador än kvinnor. Även då de fått samma läkardiagnos, visar Arbetsmiljöverket.

Av de anmälda arbetssjukdomar som prövats av försäkringskassan är andelen godkända fall mellan 1994 och 1999 dubbelt så hög för män som för kvinnor.

När det gäller ledvärk har 41 procent av männens utredda fall godkänts, men bara 20 procent av kvinnornas. Beträffande belastningsskador har 31 procent av männen godkända arbetsskador och 16 procent av kvinnorna.

LO:s utredare Carina Nilsson pekar på att det satsas mindre per anställd på företagshälsovård inom offentliga sektorn (800 kronor / anställd) än inom den privata sektorn (över 1400 kronor / anställd).

— Så stora arbetsgivare som kommunerna är borde de ha större förutsättningar att kunna ta hand om sina anställda. Annars får de inte någon personal i framtiden, säger hon och tycker också att förvaltningarna ska kunna arbeta mer över gränserna.

Att Galaxen fungerar bra inom byggbranschen tror hon beror på att Byggnads av tradition varit väldigt pådrivande.

— Det verkar som om de deltidsarbetande kvinnorna inom Kommunal inte orkat driva sina krav lika hårt och inte heller haft den rutin som Byggnads haft.

Att kvinnor får kortare och billigare rehabilitering än männen, bekräftas av Riksförsäkringsverket, försäkringskassan och en rad forskare.

— Det finns en skillnad i att rehabilitera män och kvinnor och det är troligt att bristande jämställdhet spelar in här, precis som samhället i övrigt. Men det är också skillnad på mäns och kvinnors sjukdomar. Kvinnor är i högre grad sjukskrivna för psykiska besvär och män för sjukdomar i rörelseorganen. Det påverkar vilken typ av rehabilitering som är lämplig och kunskapen brister där, säger Bodil Ljunghall, försäkringsansvarig vid Riksförsäkringsverket.

Hon tycker att det är viktigt att en utsliten undersköterska ska våga tro att det är möjligt att återvända till arbetsplatsen.

Kvinnor är också dåliga att säga ifrån att de inte orkar längre.

En studie från arbetslivstjänster i Göteborg visar hur män och kvinnor kan bemötas olika av arbetsledarna. När mannen framför sina klagomål anpassar arbetsgivaren arbetsplatsen. När en kvinna väl klagar kommenderas hon att gå till läkare, men hennes arbetsplats ändras inte.

Forskaren Curt Edlund i Umeå har skrivit en doktorsavhandling om långtidssjukskrivna och deras medaktörer, det vill säga arbetsgivare, försäkringskassa och läkare.

Det visar sig att arbetsgivaren behandlar männen bättre genom att oftare anpassa arbetet och vara stöttande och ta tidigare kontakter med män än kvinnor vid sjukdom.

Men det finns ljuspunkter.

— Det räcker med att en aktör engagerar sig och lyckas få med sig de andra som i första läget inte hade tänkt agera alls. Arbetsgivarna har en stark position och läkarnas makt inom det medicinska fältet är överväldigande men utgången är ändå inte given. En motiverad försäkrad eller en ”lots” från försäkringskassan kan åstadkomma oväntade resultat.

Han betonar också att när människor i arbetslivet får inflytande i jobbet är prognosen bättre för att återgå till arbetet.

Dessutom händer det att anställda binder ris åt sig själva. I intervjuer nämner arbetsgivaren att äldre medarbetare är så lojala att de inte ger tidiga signaler som skulle kunna leda till bättre arbetsmiljö.