Arbetsgrupp vill ha fler rådslag
Rådslag som arbetsform har kommit för att stanna. Det kan användas för lönepolitik och ohälsa i arbetslivet, tycker några i en arbetsgrupp som utarbetat den nya rapporten "Solidaritet och valfrihet i välfärden".
27.000 medlemmar deltog i Kommunals rådslag, som skulle ligga till grund för den nya rapporten.
”Roligt och lustfyllt, det här är det bästa fackmöte vi varit på.” Sådana kommentarer har de ansvariga mött bland medlemmarna.
Rådslagsformen har varit så positiv att det finns all anledning att fortsätta med den.
Det anser Lars-Åke Almqvist, andre förbundsordförande i Kommunal, Susanne Bergström, ordförande i Kommunal Stockholm och Birgitta Sundkvist, ordförande i Kommunal Dalarna. Samtliga har varit med i den arbetsgrupp som utformat den nya rapporten.
Rådslaget har gett stora möjligheter att sitta och samtala runt ett bord, inte minst om frågor som berör den egna arbetsplatsen.
— Kvinnor har varit mer tilltalade av den här arbetsformen. De är öppna för att vrida och vända på frågeställningarna Män har lättare att komma med en färdig uppfattning och att sedan försöka besegra andra i diskussioner, säger Lars-Åke Almqvist.
Både Susanne Bergström och Birgitta Sundkvist var kritiska till den första rapporten, som inte accepterades på den senaste kongressen.
Birgitta Sundkvist tycker att den rapporten var för dåligt förankrad och hade ett svårt språk. Nu tycker hon att den nya rapporten blivit tydligare.
Hon vill fortfarande ha det hon kallar drömsamhället, det vill säga ett samhälle där den offentliga sektorn är så bra att den konkurrerar ut privata lösningar.
Susanne Bergström har för första gången suttit i en arbetsgrupp inom förbundet och tycker att det varit en lärorikt.
Även om förutsättningarna varit olika i landet, till exempel mellan det privatiserade Stockholm och det röda Norrbotten, tycker hon att grundvärderingarna har varit lika. Hon hoppas nu att det framgår tydligare i debatten att det finns en övertygande enighet bland Kommunals medlemmar, nämligen att huvuddelen av välfärdstjänsterna ska drivas i offentlig regi och betalas via skatter.
— Det har kommit bort tidigare, eftersom vinstintresset blev det stora debattämnet på den senaste kongressen, säger hon.
Hon tycker att det även skulle behövas ett rådslag om hur det politiska systemet fungerar. Där har hon märkt att medlemmarna behöver mer kunskap.
Samtliga tre tycker att det har varit en konstruktiv debatt, även om det har funnits olika åsikter i sakfrågorna.
Lars-Åke Almqvist har varit öppen för att testa andra driftsformer, vilket gjort att han till och med anklagats för att vara nyliberal.
— Att jag skulle vara nyliberal stämmer inte, men det finns en liten grupp människor som vill misstänkliggöra mig som person. Jag får gilla läget, det skapar ingen bitterhet hos mig, det ligger inte för mig, säger han.
Han tror att en orsak till missnöje mot rådslaget och tillhörande frågor kan ha varit att syftet med rådslaget inte gått fram tillräckligt.
— Syftet var att föra ut tankegångar kring programmet, ingen allmän opinionsundersökning, säger han.
Lars-Åke Almqvist anser att det har varit positivt med den kris som det tidigare programmet orsakade:
— Kommunal kommer nu att bli tydligare i debatten. Det har funnits för mycket av tvetydigheter och motsägelser i vårt budskap.
— Rådslag kan dessutom bli ett sätt att förnya medlemsdemokratin, att göra medlemmarna delaktiga. Det kommer att skapa ett starkare Kommunal i framtiden.