Högst en femtedel bör skötas privat
Minst 80 procent av de offentliga tjänsterna ska skötas av kommuner och landsting. Resten, 20 procent, kan utföras av privata eller kooperativa företag.
Det anser Kommunal i den nya rapporten "Solidaritet och valfrihet i välfärden".
— En stark gemensam sektor är nödvändigt för ökad frihet och jämlikhet. det kan aldrig marknaden vara garant för, säger Ylva Thörn, Kommunals förbundsordförande, som vill utveckla den offentliga sektorn.
Den nya rapporten har tillkommit efter att 27.000 medlemmar i rådslag runt om i landet har fått säga sin mening om hur välfärdstjänsterna ska utformas.
Rådslaget visar att det finns en bred, gemensam värdegrund bland medlemmarna. Rapporten poängterar starkare än tidigare att välfärdstjänsterna ska fördelas efter behov, finansieras med skatter och att huvuddelen ska utföras i offentlig regi. För att utveckla den offentliga sektorn behövs det ett visst inslag av privat och kooperativ verksamhet men den andelen får inte bli större än 20 procent.
— Vi har sett skräckexempel på vad som händer med vettlös privatisering i borgarstyrda Stockholm, säger Ylva Thörn.
På kongressen 2001 blev det tummen ner för en tidigare rapport som Kommunal presenterade.
Förbundsledamoten Claes-Göran Thunberg reserverade sig.
Nu säger han att det är en jätteskillnad i denna omarbetade rapport:
— Det är en tydlig markering för en fortsatt stark offentlig sektor.
Ska privata företag inom skola, vård och omsorg få gå med vinst? Det var den stora debattfrågan på kongressen. Här har förbundet skärpt sina krav.
Vinstintresset ska aldrig få styra vem som får del av välfärden, säger rapporten och därmed är det också nej till privata försäkringar. All verksamhet, även offentligt driven, bör skapa ett visst överskott så att personalen kan få utveckla sin kompetens.
Privata företag ska inte ta över så kallade naturliga monopol, till exempel stora, högspecialiserade sjukhus, åtminstone i de landsting där det inte finns utrymme för mer än ett stort akutsjukhus.
Många i rådslaget har haft kritiska synpunkter på att politiker har för dåliga kunskaper om de verksamheter de beslutar om. Anbudsupphandlingarna måste utföras på ett professionellt sätt.
Liksom i den tidigare rapporten framhålls att det kan finnas fördelar med konkurrens. Konkurrens kan, om den är rätt utformad, vara ett medel för att få mer välfärdstjänster för skattepengarna. Men det ska inte gå att konkurrera med dåliga anställningsvillkor.
Det är också viktigt att meddelarfrihet, det vill säga att de anställda har rätt att påtala missförhållanden, bör gälla inom all verksamhet som betalas via skatten.
Medborgarna vill i allt högre grad välja skola, förskola och äldreomsorg. Valfrihet för var och en handlar främst om verksamhetens inriktning och kvalité, inte om den bedrivs i offentlig eller privat regi, tror rapportskrivarna och tycker att avbetarrörelsen ska vara öppen för de ökande kraven på valfrihet. En bra standard på välfärdstjänsterna förutsätter på sikt höjda skatter eller att en större del av de offentliga utgifterna går till välfärdstjänsterna.
Det är nu en enig förbundsstyrelse som ställer sig bakom rapporten som ska behandlas på Kommunals förbundsmöte i Borlänge 29-30 maj.
Claes-Göran Thunberg säger att han fått backa litet han också. Men han är nöjd med att exempelvis utbudet av välfärdstjänsterna ska bestämmas av politiska beslut och inte företagens vinstkalkyler.
— Det bästa vore naturligtvis att kommuner och landsting är så bra att driva verksamheter själva, så att dessa inte behöver konkurrensutsättas.
Tiden efter han reserverat sig har varit litet tuff. Han har varit jagad från alla håll — både av dem som varit motståndare och de som varit för privatisering.