Regeringen ger Arbetarskyddsstyrelsen rätt när den för två år sedan slog fast vilka arbetstidsregler som ska gälla för bussförare.

De har rätt till minst 10 minuters schemalagda pauser och raster efter högst 2,5 timmars körning.

Föreläggandet från Arbetarskyddsstyrelsen gäller Busslink, Swebus och Linjebuss i Stockholms, Uppsala och Gotlands län.

Bussarbetsgivarna överklagade Arbetarskyddsstyrelsens beslut. De ansåg också det var för dyrt och att kravet inte var konkurrensneutralt eftersom det inte gällde deras konkurrenter.

Huvudskyddsombuden Peter Hansen, Dan Olsson och Hans Lindström i Kommunal Stockholm överklagade också efter de vill att pauserna ska vara beroende av arbetstid och inte bara körtid.

Arbetarskyddsstyrelsen förklarade då att uppehåll för att släppa av eller på passagerare eller väntan vid rödljus eller i stillastående köer också är körtid.

Peter Hansen tycker därför att han nästan helt har fått igenom sina krav när regeringen nu till slut har avgjort frågan.

– Vi har visserligen inte fått se regeringens fullständiga motivering ännu. Därför kan vi inte utesluta att det finns kryphål som arbetsgivarna kanske försöker utnyttja. Men det hindrar inte att det känns som en seger för oss, säger han.

Peter tror att även andra än bussförare kan ha nytta av beslutet.

– Jag kan tänka mig att vårdpersonal och andra nu också kan kräva rätt till schemalagda pauser och raster, säger han.

När Peter år 1994 första gången krävde schemalagda pauser av sin arbetsgivare, SL Buss, blev han utskrattad. Kravet ansågs för dyrt och orealistiskt.

Men Peter gav sig inte. Och bussförarna inom SL Buss ställde upp bakom kravet. De gjorde egna undersökningar som visade att förarna själva betraktade sig som trafikfarliga efter fyra timmars körning utan pauser eller möjlighet att gå på toaletten.

Yrkesinspektionen ansåg att förarna har rätt till schemalagda pauser. SL Buss vägrade ändå att gå med på kravet.

För tre år sedan gick bussförarna i Stockholm ut i strejk för rätten till kisspauser. Det var första gången i modern tid som facket gick ut i konflikt för krav som gäller arbetsmiljön.

Resultatet blev en kompromiss. I avtalet står att pausfrågan ska lösas lokalt. Men för dem som inte blir överens gäller minst 6 minuters paus eller rast efter 2,5 timmars körning eller 8 minuters paus eller rast efter 3,5 timmars körning.

Lokala avtal har sedan träffats som ofta har varit bättre än dessa minimiregler. Peter Hansen säger att det ändå har varit problem med att få rätt till kisspauser när nya arbetsscheman har konstruerats.

Arbetarskyddsstyrelsen tyckte inte att avtalet var tillräckligt bra. Därför kom deras föreläggande som nu har fått stöd av regeringen.

De nya pausreglerna ska gälla senast om ett år. Annars får företagen betala böter på mellan 100 000 och 500 000 kronor.

Bussarbetsgivarna är än så länge försiktiga i sina kommentarer till beslutet. De har ännu inte sett regeringens skriftliga motiveringar.
Swebus VD Anders Malmqvist vill därför vänta med att säga vad han tycker. Busslinks VD Per-Axel Eriksson och Linjebuss VD Ragnar Nordström tycker båda att det skönt att frågan till slut har avgjorts. Men de vet ännu inte om de ska försöka att överklaga eller fördröja beslutet än en gång.

– Det viktiga för oss är att pausreglerna ska vara konkurrensneutrala. Vi tycker att det är märkligt att bara tre företag, däribland Linjebuss, pekas ut. Samma krav måste rimligen ställas på alla bolag som tävlar om anbuden, säger Ragnar Nordström.

Per-Axel Eriksson håller med om detta. Han förutsätter att de ansvariga för bussupphandling också är beredda att diskutera de merkostnader som kan uppstå i nu gällande avtal.

Kommunals ombudsman Robert Westberg säger att Kommunal kommer att kräva att de nya pausreglerna ska skrivas i det branschavtal som nu diskuteras.

– Vi tycker att det är självklart att bussförare inom samtliga bolag i hela landet ska rätt till schemalagda pauser och raster med tillgång till toalett, säger han.