Demokratin är en sådan. I vår demokrati är det numera självklart med yttrandefrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. I vår demokrati är det självklart att alla får rösta. Så är det inte i alla länder. Så var det inte heller förr här i Sverige. Förändringarna satt hårt inne.

År 1881 hade endast 6 procent av landets befolkning rösträtt. För att kunna rösta till andra kammaren var man tvungen att ha en årsinkomst på minst 800 kronor. Man var även tvungen att ha betalt skatt till stat och kommun eller äga en fastighet taxerad till minst 1000 kronor. Och endast männen hade rösträtt. Rösträtten var kraftigt begränsad till ett fåtal.
Den 20 april. Massdemonstration för rösträtt. Marschvägen gick via Jakobs torg över Gustav Adolfs torg mot Folkets Hus på Barnhusgatan. Demonstrationen slogs ner med våld.

Kravet på allmän och lika rösträtt växte sig ändå allt starkare. Det så kallade storstrejksutskottet skrev: ”Regeringen har talat i rösträttsfrågan, det tillhör nu svenska folket att svara. Det gäller att göra klart för de maktägande i vårt land vad svenska folket vill, vad det väntar efter de givna löftena (…) Vi minns de maktägandes egennyttiga klasspolitik, vi minns svälttullarna, urtiman, Åkarpslagen, kränkningarna av föreningsrätten, vi minns massvräkningarna i Norrland och Halland, vi minns den betungande nya värnplikten, vi minns allt det som kännetecknat fåtalsväldets härskarnycker under de senaste åren i ärlig strid för rättvisa och medborgarröst?

Jo, förenade går vi ut i striden för våra rättmättiga krav, och under det fälttåg vi nu rusta förvänta vi en var svensk arbetares deltagande. Varje man i ledet på sin plats till ny kamp för den allmänna rösträtten!”

Storstrejk blev det också. Storstrejken, tillsammans med alla demonstrationerna, tvingade sannolikt högern att ta de första små stegen mot demokrati. Men högerns reform 1909 ledde till att endast 19,3 procent fick rösträtt. Socialdemokratin ansåg då att ”överklassväldets fasta borg” kvarstod. Därför fortsatte kampen. Rösträttsreformen som genomdrevs 1919 och som började gälla från och med valet 1921 ledde till att också kvinnor fick rösträtt. Den allmänna och lika rösträtten var då äntligen erövrad!

Men rätten för allmän och lika rösträtt kostade. Rätten att få rösta kostade dess ledare fängelse, dess sympatisörer deras jobb. Kampen var hård och tog flera årtionden. Därför: slarva inte med historien. Använd din rösträtt den 15 september i år!

Luciano Astudillo bor i Malmö och jobbar med politik därför att det är ett viktigt redskap för att förändra samhället till det bättre.

Kommunalarbetaren nr 6/2002