I dag anställer kommunerna blivande brandmän och bekostar sedan en utbildning på 15 veckor. Går förslaget igenom i riksdagen kastas allt om. Först måste den som vill bli brandman genomgå en tvåårig eftergymnasial utbildning. Med studiemedel och studielån får man själv bekosta sin utbildning.

Regeringens proposition till riksdagen är mycket kortfattad. Den vill få mandat att besluta om brandmännens utbildning. Försvarsministern skriver att kommunerna behöver en bredare kompetens som även kan arbeta med bland annat olycksförebyggande frågor.

— Förhoppningen är att det ska bli lättare att få in kvinnor och invandrare i den kommunala räddningstjänsten, säger Magnus Edin på försvarsdepartementet.

Idén till det nya utbildningssystemet har arbetats fram av Räddningsverket. I det arbetet har representanter för Kommunals branschråd deltagit.

Så sent som 1998 förordade facket i en statlig remiss det nuvarande rekryteringssystemet. Nu finns förhoppningar om att förändringen kan bidra till att bredda brandmännens arbetsmarknad och därmed förbättra löneläget.

— Längre utbildning med mer av förebyggande ökar möjligheten till alternativa anställningar, säger ombudsman Lasse Thörn.

Kommunal vill också lyfta upp frågan om vidareutbildningen av dagens brandmän.

— Hur blir det med en kille som i dag är 23 år som gått den 15 veckor långa utbildningen? Vilket ansvar tar arbetsgivaren för att kompetensutveckla honom så att vi inte får ett A- och B-lag, frågar Lasse Thörn.

Han uppskattar att det handlar om mellan 4.000 och 5.000 brandmän som behöver vidareutbildning. Kommunerna måste avsätta resurser så att det blir möjligt.

För Kommunal är det också viktigt med rikstäckande krav när det gäller fysik och hälsa. För den som klarat av utbildningen ska vägen till jobb över hela landet vara öppen.