— Möjligen har vi hunnit klura ut hur förslaget ska se ut till i höst. Men inte mer än så, säger demokratiminister Britta Lejon.

När äldrevård och annan offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad till ett privat företag försvinner i regel de anställdas yttrandefrihet och meddelarskydd. Plötsligt kan arbetsgivaren, med stöd i lagen, efterforska vem som har ”läckt” information till massmedier till exempel. Kritiska synpunkter på jobbet kan ge repressalier.

Frågan har stötts och blötts i tio år och utreddes senast förra våren.

Men regeringens ställningstagande dröjer.
Och eftersom det är valår börjar tiden bli för knapp. Det blir med 99 procents säkerhet nästa regering som får ta hand om den här frågan.

Britta Lejon tänker tills vidare inte gå vidare med det senaste utredningsförslaget.

Förslaget, som gick ut på att en helt ny lag skulle skapas för anställda i verksamhet med anknytning till det offentliga, fick mycket kritik.
Det kallades av de fackliga organisationerna för tandlöst, eftersom undantag skulle göras för uppgifter som kunde anses vara företagshemligheter.

— Jag skulle helst se att vi lyckades lägga en proposition på det underlag vi har. Men jag tror inte att vi klarar det, säger Britta Lejon.

Kommunals ordförande Ylva Thörn är kritisk:

— Det är svagt att man inte klarat av den här delen. Som anställd måste man kunna känna trygghet i att både bidra med förslag och kritiska synpunkter. Det är en grundläggande facklig rättighet som jag tycker att man måste värna, säger hon.

Ändå har Kommunal inte ansett att spörsmålet ska finnas med som en särskild frågeställning i det rådslag som pågår.

— Rådslaget har vi utformat utifrån den debatt och diskussion som var på kongressen. Den här frågan var inte uppe i debatten, säger Ylva Thörn.

Dessutom står det i rapporten ”Solidaritet och valfrihet i välfärden” att förbundet anser att samma regler ska gälla för privatanställda som för offentliganställda, påpekar hon.

Redan för tio år sen slog en parlamentarisk utredning fast att det inte gick att ändra grundlagen för att få till stånd en yttrande- och meddelarfrihet utanför den offentliga sektorn.
Grundlagsvägen är stängd och därmed kan de privatanställda aldrig räkna med lika skydd som de offentliganställda, förklarar demokratiministern.

— Det vi kommer att hitta för att lösa det här med meddelarfrihet kommer att innebära en viss skillnad. Det ska man vara ärlig att erkänna.

Britta Lejon anser att kommuner och landsting bör ta ett större ansvar för de demokratiska aspekterna och fundera flera gånger innan en verksamhet läggs ut på entreprenad.

— Det finns skäl för att man behöver bedriva offentlig verksamhet i en annan form ibland.
Det inser jag. Men man ska vara väldigt sparsam med det. Det finns ett egenvärde i att det är offentligt. Myndigheter är bäst på det offentliga.

I den nyligenpresenterade demokratipropositionen föreslår regeringen att kommunerna, genom kommunallagen, ska uppmanas att skriva avtal om offentlig insyn i verksamhet som är utlagd på entreprenad. Att gå samma väg när det gäller de anställdas rättigheter, tror dock inte Britta Lejon på.

— Jag är rädd att det skulle bli en papperstiger. Eftersom de här sakerna rent juridiskt krockar med regler kring bolagsordning, och regler kring hur företag styrs i dag.