Landstingets nedskärningar på 200 miljoner kronor slår totalt mot uppåt 600 jobb i Värmland. Hårdast drabbas Säffle och Kristinehamn. När landstinget väl hade dödsdömt akutsjukhuset i Säffle tvingades man lägga ner i förtid. Läkare såg om sitt hus och flyttade och avdelningar lades ner. Nu måste ambulanserna köra akut sjuka i sydvästra Värmland till Karlstad. Mer eller mindre över en natt placerades elva ”övertaliga” undersköterskor i vad arbetsgivaren kallar ”resursbank”. De ska inte jobba i vården utan söka sig en framtid utanför sjukhuset.

— Ett finare namn för söka-jobb-kurs eller soptipp, säger undersköterskan Maria Svärdh på Kommunals sektion.

Inom kort kommer hon, efter 23 år, och ytterligare ett sjuttiotal undersköterskor att sparkas ut dit. Uppsägningslistorna är klara. De som nu får gå har alla mycket lång erfarenhet, som mest uppåt 27 år. Massor med kompetens som landstingspolitikerna inte anser sig ha råd med. Även sjuksköterskor får gå de här gången.

— Kvar ska bli något som mest liknar en gammeldags sjukstuga — ”Närsjukvård”. Folk kallar det :”När-kommer-doktorn” säger Maria.

Sammanlagt förlorar ett drygt hundratal kommunalare jobbet. De som blir kvar tvingas ofta byta arbetsområde. De får inte längre använda de speciella kompetenser som många byggt upp under tjugo-trettio år. Det ser ut att handla om en stor kompetensförstörelse.

— Ja, fruktansvärd stor, säger Eva Dahlén, en av landstingets två chefer för internmedicinen i Värmland. Rotad i Säffle kämpar hon vidare med att göra det bästa av framtiden. Men hennes medarbetare är ofta missmodiga.

Nedläggningen av akutsjukhuset har väckt en proteststorm i Säffle. Även kommunens socialdemokrater är emot. Men det har inte hjälpt. Socialdemokraterna och vänsterpartisterna som styr i landstinget har drivit igenom beslutet.

Kommunal på sjukhuset har som många andra påpekat att socialdemokraterna inför förra valet lovade att bevara alla fem sjukhusen i länet.

”I dag kan vi konstatera att vi blev (känner oss) lurade”, skrev facket i ett uttalande i våras.

Landstingets ledande s-politiker, Berit Högman och Christer Norlin, svarade i en av länstidningarna att några vallöften hade man inte brutit:

”Vi lovade att våra fem länsdelssjukhus skulle finnas kvar, men att innehållet i dessa kunde förändras.”

Men ingen här kallar resterna som blir kvar för ”sjukhus”.

— Man blir rent av förbannad när man hör Göran Persson säga att man satsar på skolan, vården och omsorgen — och så raseras allt här i Värmland, säger Maria.

— Vet han inte vad som händer utanför Stockholm? En gång ringde vi upp till regeringen. Men de sa att de inte ville lägga sig i vad de lokala politikerna sysslar med!

Men nog vet de rätt väl inom regeringskansliet vad som händer, och nog lägger de sig i. Sjukhusnedläggningen är nämligen en tung del av ett strukturprogram som ska minska kostnaderna med 200 miljoner kronor. Och det har utarbetats i samråd med två rådgivare som regeringen utsett. ”Överrockarna” kallas de här i pressen. Nedskärningarna är krav från statens ”Kommunakut”.

Statens ekonomiska svångrem under 90-talet skapade underskott i landstingens kassor. Utflyttningsregioner som Värmland är mindre än andra hjälpta av högre skatteinkomster som följde i högkonjunkturens spår. Utgifterna är fortsatt högre än inkomsterna. Regeringen kräver att landstinget skär bort underskott.

Läs ett längre reportage i papperstidningen.