Deras möte med fjärdeklassarna visades i ett bra reportage om äldreomsorgen av Barbro Hård i SvT 1 den 17 januari. Och visst såg tioåringarna intresserade ut. Men så kom frågan från en pojke:

— Hur mycket tjänar ni i månaden då?

Och svaret, att de tjänade ungefär 13.500 kronor, visade tyvärr tydligare än teatern hur viktigt jobbet att ge gamla och sjuka en bra omvårdnad egentligen anses vara. Av arbetsgivare som sätter lönen. Av politikerna som bestämmer hur mycket pengar som ska få gå till offentligt anställda arbetare.

Löner under 15.000 kronor för att lyfta, trösta, tvätta, mata och stimulera gamla människor är fortfarande mer regel än undantag. Några satsningar på de lågavlönade kommunalarnas löner har inte gjorts, trots allt fagert tal. Snarare ökar lönegapet och löneskillnaderna. De som tjänar minst har också fått minst. Kvinnliga arbetare har sedan 1994 fått 3,4 procent mer per år medan manliga arbetare fått 3,7. Tjänstemäns lön har ökat med 4 procent per år.

Det visar en ny och skrämmande lönerapport från LO, löner 2001.

Att tjänstemän tjänar mer än arbetare är välkänt. Men statistiken visar dessutom att lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är betydligt större i den offentliga sektorn än i den privata. Detta samtidigt som lönenivån är betydligt lägre i offentliga sektorn. Här tjänar arbetarna (dvs kommunalarna) i snitt 14.900 kr i månaden, tjänstemännen tjänar 21.300. Gapet är 43 procent. Inom privata sektorn är gapet 38 procent, men även här ökar skillnaderna. Privatanställda arbetare tjänar mycket mer än offentliga.

Att män tjänar mer än kvinnor överraskar inte. Men medan löneskillnaderna minskat något de senaste åren i de flesta sektorer så gäller detta inte den kommunala sektorn. Här finns de flesta kvinnorna och de lägsta lönerna — och här har de anställda även fått de lägsta löneökningarna! Av de 21 sektorer som undersökts så ligger arbetare (både män och kvinnor) inom de tre kommunala sektorerna skola, barnomsorg samt äldre- och handikappomsorg lägst med 14.500 kr. I tillverkningsindustrin tjänar arbetarna 25 procent mer och i byggindustrin hela 40 procent mer än kommunalarbetarna.

Ungdomar gör inte som vi säger — utan som vi gör. Och usel lön och hög stress visar dem vilka jobb de inte ska välja. Antalet som sökt omvårdnadsprogrammet ligger nu runt 3.000 elever jämfört med 12.000 år 1992. Och ännu färre vill jobba i äldrevården.
I år ska Kommunal ta ställning till om avtalen ska förhandlas om. Siffrorna i LO-rapporten ger en tydlig vägvisning om vad det beslutet blir om inte något händer snabbt.