Nu blir Kommunal grönare
De är anställda för att sköta kor, hästar, grisar, apor, delfiner och sjuka djur. Odla blommor, tomater och gurkor.
Dessutom kör de skördetröskor och traktorer, anlägger och ansar trädgårdar och klipper golfgreener. De kallas alla lantarbetare och utgör 11 510 fackligt anslutna inom den så kallade gröna sektorn.
Från nyåret tillhör de Kommunal.
Från nyåret berikas förbundet med ett antal nya yrkesgrupper.
De kommer från det gamla Lantarbetareförbundet som nu fusionerats med Kommunal.
De båda förbunden har dock mer gemensamt att vad man först tror. Det gäller främst medlemmar som arbetar på trädgårdssidan, parkarbetare och inom djursjukvården samt naturbruksgymnasier.
Den oinvigde förknippar kanske ”lantarbetare” med bönder och det händer allt som oftast att de förväxlas. Visserligen har en del av dem med bönder att göra eftersom bonden är arbetsgivare och lantarbetaren anställd.
Lantarbetareförbundet, som nu gått i graven som eget fack, bildades ursprungligen av de livegna statarna i början av förra seklet. Deras efterföljare, den moderne lantarbetaren inom jordbruket har dock föga med sina föregångare att göra.
Idag hanterar en anställd inom jordbruket värden för många miljoner i form av högproducerande djur och datorstyrda maskiner. Arbetet kräver dessutom hög kompetens och utbildningstiden är lång.
Redan på 1930-talet anslöt sig de privatanställda trädgårdsarbetarna till Lantarbetareförbundet. På 70-talet kom ännu fler — bland andra avbytarna, som gjorde det möjligt för mjölkbonden att få en ledig dag, anställda i privata djurparker, lantbruksskolor, (idag naturbruksgymnasier), djurvårdare på djursjukhus, golfbanearbetare och diverse smågrupper som anställda på pälsdjursfarmer, maskodlingar etc.
Samgåendet med Kommunal kom efter de senaste årens kraftiga nedgång i medlemstalet för Lantarbetareförbundet. Bakom den ligger främst den stora strukturrationaliseringen i jordbruket där antalet gårdar blivit färre och färre. Det långa avståndet mellan medlemmarna med cirka 1,5 anställd per arbetsplats orsakade också stora kostnader för facket och avgifterna blev höga.
Att lantarbetarna nu blivit ”kommunalare” innebär i genomsnitt cirka 100 kronor lägre fackavgift per månad för dem.
Lantarbetareförbundet har varit starkt engagerat i de globala livsmedelsfrågorna som berör alla människor på jorden. Frågan om hur djuren behandlas, och om maten produceras under rättvisa och miljövänliga former. Det här bli nu ett nytt område för Kommunal att profilera sig på.
En nyhet är också att Kommunal nu får en central arbetsmiljö- och försäkringsenhet. Dessa ofta mycket komplicerade frågor som tidigare låg invävda under andra enheter, får nu en egen grupp av fackliga kunniga experter. En av dessa är Sven-Erik Pettersson, regionalt skyddsombud i Skåne som i våras fick ta emot ett av de första Gröna Jobbprisen som Kommunal instiftade. Sven-Erik är internationellt engagerad i den fackliga internationalen IULs globala GPP-projekt, som ska lära anställda i den fattiga världen att hantera kemikalier inom jordbruket.
Chef för den nya miljöenheten blir Hans Björkman, tidigare förbundssekreterare på Lant.
Lantarbetarna bedriver också via sina tio avdelningar ute i landet olika biståndsprojekt med lantarbetare i fattiga länder, finaniserade av statliga pengar via LO-TCOs biståndsnämnd.
Projekten tas nu över av Kommunals avdelningar och lantsektionerna.
Det gäller bland annat utveckling av det fackliga arbetet i Zimbabwe, i Indien och i Rumänien.
Lantarbetareförbundet kommer också till Kommunal med ett stort antal kollektivavtal. Dessa ska vårdas och utvecklas av en ny avtalsenhet. Chef för den blir Mats Hansson, tidigare avtalssekreterare på Lant.