Se kroppen som en helhet och lyssna på signalerna från den! Om du negligerar de första tecknen på att något är fel kan du få en kronisk skada i onödan. De flesta krämpor går ju att förebygga, så att man slipper långvariga och kostsammabehandlingar.

— Arbetsgivarna borde ställa upp med träning på betald arbetstid och se till att folk kan ta flera jobbpauser. Men självklart har man också ett eget ansvar.

Så säger sjukgymnasten Tommy Hurtig på Tao Sport & Akupunktur i Malmö. Han har behandlat många av Kommunals medlemmar och vet mycket om deras ömma punkter.

• Vårdbiträdet och undersköterskan gör ofta tunga roterade lyft, vilket innebär att hon eller han vrider patienten samtidigt med lyftet. De får ofta problem med korsryggen (de fem nedersta kotorna). Visserligen utbildas de i hur lyften ska göras, men verkligheten stämmer inte alltid med önskesituationen. Den som inte är tillräckligt armstark kan också få ont i axlarna.

Många belastar ofta benen mera än vad som är nyttigt, genom spring i trappor och allmän tidsbrist.

— Tjejer i vården är ofta medvetna om vikten av motion. Men det är inte så bra att ge sig ut och jogga efter ett hårt arbetspass. Det kan överbelasta benen ytterligare, påpekar Tommy Hurtig.

Förebyggande motmedel är många pauser, utbildning i lyftteknik och olika former av styrketräning.

• Förskolepersonal böjer sig djupt ned och sitter ofta på knä. Det är alltså inte ovanligt med knäproblem. Förskolan är högljudd med stora barngrupper och ibland dålig ventilation, vilket orsakar stress och huvudvärk. Ryggen kan också ta stryk på grund av många lyft.

Förebyggande motmedel är (återigen) styrketräning kombinerad med avslappning, något som för övrigt gäller för alla typer av vårdpersonal. Bra tekniker är meditation och yoga.

• Busschauffören utsätts för stress, drag och dåligt anpassade stolar. Han eller hon sitter större delen av arbetstiden och utsätter därmed korsryggen för dubbel belastning. Chauffören spänner skuldrorna vid stress och belastar knäna ensidigt. Andra risker är cirkulationsproblem i benen och till ryggdiskarna, vilket kan orsaka diskbråck. Chaufförerna drabbas också lätt av huvudvärk och hemorrojder.

— De borde ta paus minst fem minuter i timmen och ta många mikropauser, det vill säga resa sig upp och sätta sig ned. De flesta som söker hjälp har problem med korsryggen och det förekommer många långtidssjukskrivningar.

Förebyggande motmedel är många pauser, styrketräning och allmän motion. Det är viktigt att stretcha benen!

• Kökspersonal arbetar ofta i träskor, vilket inte är bra. De behöver fotriktiga skor. Det förekommer en hel del skaderisker: man kan skära sig och man kan bränna sig. De ömma punkterna är annars benen och ryggen. Särskilt knäna belastas.

Förebyggande motmedel är styrketräning och stretching.

• Städarens ömma punkter är axlarna och nacken, ryggen och knäna. Det handlar om arbetsställningen när man till exempel dammsuger eller putsar fönster. Ofta orsakar den ensidig belastning på vissa kroppsdelar. Förr i tiden var ”skurgummeknän” en vanlig åkomma hos städpersonal, som låg på knä och ådrog sig kronisk inflammation i slemsäckarna under knäna. Numera är redskapen mera anpassade, men många får ändå stora problem.

Förebyggande motmedel är olika typer av styrketräning.

— Idealet vore om alla hade en fysisk överkapacitet i jobbet, säger Tommy Hurtig.

— Om du orkar arbeta i tio timmar klarar du åtta utan vidare. Men om du bara orkar sex timmar har du bäddat för problem.

Denna artikel ingår i vår temabilaga Lev Bättre. Här kan du beställa ett eget exemplar av bilagan gratis, asa.jones@kommunal.se