Inger Frimanssons God natt min älskade fick Svenska Deckarakademins pris för Årets bästa deckare 1998. Sedan dess har hon fortsatt att skriva kriminalromaner.
Tidigare hade hon skrivit åtskilliga romaner, noveller och även dikter.
Hon levde upp till de skönlitterära kraven på hur människor, tankar, miljöer och stämningar skildras. Den där förmågan tog hon med sig till sina deckare, som fick en extra kvalitet.
Hennes människor har väckt intresse, gestalterna har haft ett mänskligt djup.
Men årets kriminalroman Ett mycket bättre liv påminner alltför mycket om en film med skräckeffekter. Ett barn rövas bort från daghemmet och förs till en storfamilj, som spårat ur i sin rädsla för bland annat strålningen från mobiltelefoner. Visst är boken spännande och välskriven, men människorna är groteska.
Ett gott råd; läs hellre hennes tidigare böcker och hoppas på nästa utgivning.
