Vill ha tydligare handledning

En ledig dag satt Jeanette Johansson och fikade med sin dotter i centrum. Då kom brukaren fram till dem och bad om pengar till mat. Hon sa nej, för hon visste att det var sprit han ville ha. Men dottern undrade varför de inte köpte mat till honom. De andra kafégästerna tittade på dem.
  En kollega berättar att brukaren tiggt pengar av hennes son. Och när de är lediga tar de alla omvägar i centrum för att slippa möta honom.
  – Det är hiskeligt att behöva välja var man ska gå när man är ledig. Att privatlivet begränsas, säger enhetschef Helena Helminen.

Helena Helminen.

Brukaren är så pass pigg att han själv kan köpa ut sin whisky. Samtidigt är han ordinerad starka mediciner som inte går ihop med alkohol. Varje gång undersköterskorna ska dela ut medicin måste de ta ställning till hur berusad brukaren är. Och han vill ha tabletterna för att uppnå större rus. Får han dem inte blir han arg. Försök har gjorts att hitta rutiner, men det blir ändå olika.
  – Jag kan ha nolltolerans. Men andra kan ge tabletterna. Det är jättekonstigt att det ska ligga på var och en att bedöma, säger Gabi Sanchez, undersköterska och samordnare.

Sjuksköterskorna har gett olika besked genom åren. Undersköterskorna vill ha en alkoholmätare. Om brukaren blåste skulle man slippa diskussionerna. Men de har fått veta att han ska stå för kostnaden, och då faller idén. Han väljer sprit framför mat.
  Brukaren blir så berusad att han ramlar, med huvudet före i badrummet. De ringer ofta efter ambulans. Av arbetsmiljöskäl har hemtjänsten dubbelbemannat och skaffat en lift för att hjälpa honom upp. Men han trillar igen och larmar. Ibland får han ligga kvar på golvet med filt och kudde. En lösning som känns säkrare. På bordet kan det stå ett glas whisky. Hos Gabi Sanchez väcker det frågor:
  – Har man rätt att kasta det? Vad är rätt för dig? Vad är rätt för mig?
  Kollegorna har olika uppfattningar. Jeanette Johansson tycker att det är svårt att vara professionell:
  – Han kommer under huden på en.

Tidigare hade hemtjänsten en brukare som de köpte ut åt, trots att han söp. Det tycker flera av dem var ännu värre.  De mådde dåligt av att aktivt hjälpa missbrukaren med att skaffa alkohol. Då hade de en annan chef som sa att de inte skulle köpa ut. Sedan kom en ny chef som sa att de skulle köpa ut om biståndsbedömaren beviljat det. En i personalen vägrade och sa att de fick skriva avvikelserapport. Den nuvarande chefen Helena Helminen förstår att man reagerar olika:
  – Det beror på vad man har i ryggsäcken. För någon kan hjärtat brista om man gör det. Någon annan kan tycka att det är hans vilja.

Helena Helminen tror att den nuvarande situationen också påverkar personalen:
  – Man vet inte vad som väntar bakom dörren och man har historiska bilder med sig. Och det här kan vara sådant som ploppar upp när man är hemma också.
  Brukaren har varit nykter i perioder, han omfattas inte av LVM.
  Alla efterlyser handledning för att veta hur de ska bemöta honom. Och nu när det är nytt år och ny budget lovar Helena Helminen att undersöka saken.