Socialstyrelsen öppnar för minimibemanning
På sex av tio demensboenden som Socialstyrelsen har granskat lämnas gamla ensamma och inlåsta på natten. Resultatet förvånar myndigheten som nu är beredd att ompröva sin inställning till minimibemanning.
-- Det är klart att det kan finnas anledning att närmare diskutera någon form av minimireglering, säger tillsynschef Per-Anders Sunesson till Kommunalarbetaren.
Hur menar du då?
– Precis det jag sa. När vi gör en så här omfattande tillsyn och ser den här typen av brister, måste vi föra en diskussion med kommunerna om vad det beror på och hur vi som myndighet kan agera. Det är något vi även i vår dialog med departementet kommer att ge vår syn på.
Socialstyrelsen, som sedan årsskiftet tog över tillsynsansvaret från kommunernas socialtjänst, har tidigare sagt tvärnej till Kommunals krav på en lagstadgad minimibemanning i demensvården. Men efter en stor oanmäld inspektion har det visat sig att situationen är värre än myndigheten trott.
– Jag blev väldigt nedslagen, jag trodde inte att det såg ut på det här viset, säger Per-Anders Sunesson.
Natten mellan den 8 och 9 november besökte Socialstyrelsens inspektörer 94 demensboenden i 48 kommuner runt om i landet.
På 57 boenden lämnades de gamla inlåsta antingen i sina lägenheter eller på avdelningen. Personal fanns, men på en annan avdelning eller i ett annat hus och det är inte okej, enligt Per-Anders Sunesson.
– Det måste dels finnas tillräckligt med personal utifrån att de gamla har rätt till en god vård. Men också det rent legala med inlåsning. Personalen måste kunna ha uppsikt över de boende. Det är olaga frihetsberövande om de måste stå och banka på dörren i tio minuter eller en halvtimme utan att någon kommer.
Granskningen visade att en majoritet av demensboendena är underbemannade. Personalen vid 40 procent av enheterna uppskattade att bemanningen var för låg för att ge en god vård, men Socialstyrelsen anser att siffran är högre, 58 procent. Inspektörerna kunde också rapportera att var fjärde demensboende inte får någon personalförstärkning ni perioder av hög arbetsbelastning.
Socialstyrelsen vill fortfarande inte ge någon anvisning om hur mycket mer personal som krävs för att de gamla ska säkras en god vård.
– Det varierar från boende till boende, vi har inget forskningsstöd för att säga en viss nivå, säger Per-Anders Sunesson men öppnar alltså samtidigt för att titta på en slags reglerad bemanning.
Hur förhindrar ni att det här pågår på hundratals fler boenden runt om i landet, ska ni göra fler inspektioner?
– Nej, nu har vi gjort en omfattande tillsyn och vi utgår från att det här sätter igång en diskussion ute i samtliga kommuner och att politiker och anhöriga ställer frågor om hur det ser ut på sina boenden.
Socialstyrelsen vill också framhålla att ingen skugga ska falla över personalen på de granskade demensboendena.
– Den personal vi mött gör allt de kan för att ge de boende en god omsorg De vänder ut och in på sig för att ta han dom de gamla trots dåliga förutsättningar.
Cirka 100 inspektörer deltog i granskningen som gjordes oanmäld på natten mellan klockan 22 och 06 i 48 slumpmässigt utvalda kommuner.
På 64 procent av boendena hade personalen inte uppsikt så att de kunde se om någon ville lämna enheten.
På 61 procent av boendena hände det att de boendes lägenhetsdörr eller enhetens dörr låstes och enheten lämnades obemannad. Här användes larm och i vissa fall olaglig kameraövervakning.
På en majoritet av boendena kände personalen inte till om det fanns rutiner för att hantera inlåsning.
Alla kommuner eller privata vårdgivare där myndigheten funnit brister kommer före årsskiftet att få ett krav på åtgärder med hot om vite om inget görs.
Socialstyrelsen vill inte namnge de kritiserade boendena innan besluten har skickats ut, men listan på samtliga granskade kommuner och boenden hittar du här.