Många är redan ”ägodelare”
Ung, trendig, välutbildad – sådan är mediebilden av en ”ägodelare”. Men är det så verkligheten ser ut?
Emma Öhrwall är aktiv i föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg. Hon håller med om att det finns en bild av ägodelaren som trendig och välutbildad. Den bilden tycker hon är både sann och falsk.
– De som syns är är en homogen grupp, välutbildad, vit, teknikkunnig, säger hon.
LÄS OCKSÅ: Delningsekonomi gör livet roligare
En typisk tidningstext beskriver en person som får en idé och snabbt startar ett företag och bygger mobilapp för att sprida sin idé. För att driva den typen av ägodelande krävs teknikkunskap och entreprenörsvana.
Men runtom i landet pågår en massa ägodelande som aldrig syns i medierna. Folk samåker, är medryttare, hyr ut sommarstugan, lånar och lånar ut, utan att tänka på att de är en del av en trend.
– De som samäger trädgårdsredskap ska också se sig som en del av en kollaborativ ekonomi, säger Emma Öhrwall.
Den som har ont om pengar borde vara mest motiverad att samåka och låna prylar. Men undersökningar visar att ägodelare ofta har gott om pengar. Kanske känns det coolare att samåka om alla vet att man egentligen har råd med en egen bil?
– Det finns mycket stigman kring fattigdom. Jag är från den bakgrunden. Vi hyrde tv för vi hade inte råd att köpa, det hade varit fruktansvärt om någon fått reda på det, berättar Emma Öhrwall.
LÄS OCKSÅ: Delningsekonomi väntas explodera
Men hon tror att det håller på att förändras. Det är inte längre lika mycket status i att äga dyra saker.
– Du är inte vad du äger, du är vad du gör. Det har blivit mer jämlikt, säger Emma Öhrwall.
En del kan hindras av att de känner att de inte har något att erbjuda själva.
– Man måste anse att man har en resurs. Det är lätt att se ”jag har en bil, jag kan låna ut den”. Men resursen kan vara tid, kunskap – alla har något som är värdefullt.
Ägodelande
Vad heter det egentligen?
Det finns ingen total enighet om vad delningsekonomi är och även andra begrepp används.
Här beskrivs främst det som brukar kallas ”kollaborativ ekonomi”. För att räknas dit ska några villkor vara uppfyllda:
• Ett viktigt syfte är att ta tillvara underutnyttjade resurser.
• Delandet ska vara ett utbyte mellan jämställda parter.
• Båda parterna ska ha något att vinna – för den som ger bort något kan vinsten vara att få mer plats i förrådet, eller vetskapen om att man bidrar till ett system som man själv kanske kan ha nytta av i framtiden.
• I artiklarna använder vi också ordet ”ägodela”, eftersom det låter smidigare. Stora företag, som taxitjänsten Uber, kan räknas in i delningsekonomin, men räknas inte som kollaborativ ekonomi.
Så blir du ägodelare
Har du en idé till ägodelande men vet inte hur du ska komma igång?
• Många kommuner stöttar delningsprojekt, så kolla med din kommun. Biblioteket kanske är en bra plats för en verktygspool eller lånegarderob?
• Kontakta föreningar där du bor, de har ofta ett stort nätverk.
• Starta en Facebook-grupp och bjud in folk – men kolla först om det redan finns liknande grupper du kan gå med i själv!