Kommunalarbetaren är öppen för annonser på samma vis som de allra flesta svenska tidningar och tidskrifter, inkluderat fackliga tidningar. Annonser kan öka tidningens läsvärde och ger intäkter som minskar medlemmarnas kostnader för tidningen.
De annonser som införs i KA ska inte strida mot tidningens annonspolicy. Denna policy är ett levande dokument, som diskuteras och används aktivt inför varje publicering. Ansvarig utgivare granskar varje annons i förväg. Det händer att tveksamma annonser stoppas eller nekas plats.
Kommunalarbetaren tar inte in annonser som strider mot svensk lag, Tryckfrihetsförordningen samt de etiska regler som finns angivna i Spelregler för press, radio och TV, utgivna av pressens samarbetsnämnd (se nedan).
Kommunalarbetaren följer också de rekommendationer som Konsumentverket gör rörande oseriös marknadsföring och tar inte in annonser för kommersiella produkter som strider mot gällande lagstiftning.
Kommunalarbetaren tar inte in annonser med främlingsfientligt, könsförnedrande eller annat kränkande innehåll. Tidningen tar inte heller in reklam för tobak och alkohol.
När det gäller politisk annonsering tillämpas de riktlinjer rörande åsikts- annonsering som finns i Spelregler för press, radio och TV. Det innebär bland annat att Kommunalarbetaren tar emot annonser från politiska demokratiska partier representerade i Sveriges riksdag.
Ansvarig utgivare har, med stöd av Tryckfrihetsförordningen, det yttersta ansvaret när det gäller vilka annonser som får publiceras.
Chefredaktör Liv Beckström den 14 november 2006
------------------------------------------------
Utdrag ur Spelregler för press, radio och TV – Riktlinjer angående åsiktsannonsering:
Med åsiktsannonsering avses i dessa riktlinjer främst:
Partiannonser, som propagerar politiska meningar i t ex valtider, och annonser, i vilka enskilda personer, företag eller organisationer vill sprida idéer och åsikter eller värva medlemmar för sin verksamhet.
Till åsiktsannonser hänföres också:
– annonser, i vilka ideella föreningar utlyser sammankomster och/eller redogör och propagerar för sin verksamhet.
– annonser i vilka stat och kommun önskar informera om rättigheter eller skyldigheter eller lämna medborgarna annan information, t ex trafik- säkerhetspropaganda.
– andra annonser av meddelandekaraktär.
Juridiska och fysiska personer likställs som annonsörer inom detta område.
2.
Tidningarna bör i positiv anda pröva frågor om införande av åsikts- annonsering under förutsättning att dessa inte står i strid med tryckfrihets- lagstiftningen, allmän lag eller de pressetiska reglerna.
Utgivare har rätt att vägra införa åsiktsannonser, som inte är förenliga med tidningens allmänna policy. (Här bör erinras om att utgivare, då det gäller kommersiella annonser, i enlighet med tidningens policy kan förhindra publicering av exempelvis sprit- och pornografireklam med hänvisning till moraliska, politiska eller därmed jämförliga värdering av sådan kommersiell annonsering).
I princip gäller det här en granskning och sovring av annonsmaterial i likhet med övrigt stoff som ingår i tidningen. Härav följer att olika tidningar kan komma till skilda beslut i fråga om införande av annonser.
Utgivare ska emellertid anse det särskilt förpliktande, om ett införande av åsiktsannons – från enskilda, företag organisationer eller från partier – gagnar ett samhällsintresse av allsidig debatt och angelägen information.
Annonser från politiska partier, som är representerade i riksdag och/eller kommunala församlingar samt från arbetsmarknadens partsorganisationer bör antas i det skick annonsören önskar – utan strykningar eller tillägg från vederbörande tidnings sida. Dock bör korrigeringar av annonstexten kunna göras i samband med personangrepp.
Vid valtillfällen eller i andra sammanhang, då frekvensen av åsiktsannonser är hög, har utgivare rätt att vägra införa annonser, som av något parti beordrats i sådan myckenhet, att tidningens allmänna karaktär eller typ utslätas.
Speciellt gäller detta, om tidningens resurser inte tillåter en ökning av totalformatet, med resultat att textvolymen avsevärt minskas och de begärda annonserna blir ett dominerande inslag i tidningen. I sådana fall kan utgivare tvingas vidta åtgärder, som under en begränsad tidsperiod syftar till maximering av annonsutrymmet för varje parti.
3.
I fråga om bemötanden på redaktionell plats lyder gällande regel:
Felaktig sakuppgift ska rättas, när det är påkallat. Den som har befogat anspråk att bemöta ett påstående skall beredas plats till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på sådant sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna.
Det är viktigt att tidningarnas redaktioner omsorgsfullt tillämpar den regeln.
I den mån begärd rättelse av sakuppgift eller genmäle icke införes eller införes på ett sätt, som inte tillfredställer den svarande, bör denne dock ha rätt att få införa sådant bemötande i form av annons.
Den svarande bör kunna räkna med att få in sådan annons utan ändring, såvitt den inte strider mot tryckfrihetsförordningen, allmän lag eller de pressetiska reglerna.
4.
De allmänna principer för intagande av åsiktsannonser, som tidning tillämpar, skall i kort sammanfattning anges i tidningens annonsprislista och i svensk Annonstaxa, så att utomstående kan inhämta vilken policy vederbörande tidning tillämpar i fråga om åsiktsannonser.







Hallå där Morteza Sadeghi, boendestödjare som är engagerad i kampen för ett demokratiskt Iran.

























