Vården tvingas spara miljarder

– Det är det tuffaste året på tio år, säger Håkan Cederholm, ekonomichef på Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund.
  Hans jobb är att hitta sätt att minska kostnaderna med närmare en halv miljard, och personalen på sjukhusen ska minskas med cirka 500. I år. Besparingarna ska ske genom färre vårdplatser och färre vikarier, men det blir svårt.
  – Jag är inte alls säker på att vi klarar det. Vi har ett extra besvärligt läge inför sommaren, säger Håkan Cederholm.

Situationen är liknande på Karolinska i Solna och Huddinge, på Sahlgrenska i Göteborg och Akademiska i Uppsala. Tillsammans ska de fyra universitetssjukhusen spara 1,55 miljarder och minska med 2 000 årsarbeten. Samtidigt har de flesta sjukhus problem med överbeläggningar och har alltså inte alltid plats för patienterna i dag (se fakta).
  – Det är ett välkänt faktum att vi ofta ligger nära vårt kapacitetstak. Det blir inte bättre om man tvingas reducera och det går ju inte att ta de verksamheter där man redan går på knäna, säger Klas Östman, presschef på Karolinska.

Det är inte bara de stora jättarna som sparar, visar KA:s kartläggning. I alla landsting finns underskott i hälso- och sjukvården som ska åtgärdas (se kartan i PDF-format).  Några exempel: I Dalarna ska 300 miljoner sparas genom att personalen minskas med 200-240 personer, främst undersköterskor. I Gävleborg finns ett underskott på 157 miljoner inom bland annat medicinvården och operation. I Sörmland ska personalen minskas med 300 personer inom sjukvården, där har man också dragit ned på personal inom kök och städ.
  – Vi har inte sagt upp några anställda, men vi har avslutat visstidsanställningar, säger Jörgen Striem, hälso- och sjukvårdsdirektör i Sörmland.
  Och det är få uppsägningar i sparprogrammen. Desto fler landsting omplacerar eller låter bli att tillsätta vikariat, erbjuder avtalspension och låter sedan bli att tillsätta tjänster. Men i Västerbotten gick det inte, särskilt inte med undersköterskor, skötare och kökspersonal. Enligt Kommunal sägs 17 medlemmar upp.

Få landsting har negativa resultat utan det är just hälso- och sjukvården som visar röda siffror. Det handlar ofta om att sjukhusen inte klarar sina budgetar. Det kan till exempel bero på allt för höga läkemedelskostnader, dyra hyrläkare och krav på hög tillgänglighet. Samtidigt minskar befolkningen i flera landsting. När färre betalar skatt måste man skära i sjukvården.
  – Vi får inte mer pengar för att vi producerar mer och ger bättre service till medborgarna. Skatteintäkterna räcker inte för oss och varje år börjar med att vi måste effektivisera 1,5 procent.  Det tar aldrig slut, säger Jonas Rastad, landstingsdirektör i Västerbotten.

Fram till och med 2011 fick landsting och kommuner ett extra konjunkturstöd från regeringen. Bakgrunden var finanskrisen och lågkonjunkturen som följde. Men trots att den ekonomiska utvecklingen är fortsatt svag enligt finansministern, gjordes ingen uppräkning av statsbidragen i den senaste budgetpropositionen.
I år ser visserligen landstingens ekonomi bra ut men Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser ändå att statsbidragen bör räknas upp. Besparingarna räcker inte för att komma till rätta med underskotten, bland annat eftersom andelen äldre ökar.
  – Även om vi effektiviserar och jobbar smartare, så har vi bland annat utifrån demografin per automatik ökade kostnader och det är ju statsbidragssystemet tänkt att kunna hantera, säger Anders Knape (M), ordförande i SKL.

Det värsta för sjukvården tycks inte vara sparprogrammen 2012. Trots att inte alla landsting har problem med befolkningsminskningar kommer rationaliseringarna att fortsätta. Det säger samtliga som KA varit kontakt med. Det har att göra med nya, dyra läkemedel och allt större möjligheter att bota och lindra sjukdomar.
  – Man kan tycka att det besparingsprogram som ligger framför oss nu låter allvarligt. Men våra medborgare kräver mer och mer, det är det som är det bekymmersamma. Vi ska göra mer men samtidigt hålla nere kostnaderna, det är en jätteutmaning som bara är fem eller tio år bort, säger Helena Söderquist, tf landstingsdirektör i Sörmland.

Också SKL är oroade över utvecklingen, och tror att i framtiden får vi betala mer ur egen ficka.
  – Vi kommer inte kunna leverera det varje medborgare vill ha bara via skattesystemet. Det pratar vi för lite om idag och den diskussionen måste föras på nationell nivå, säger Anders Knape.

Fotnot: Under 2012 kommer landsting och kommuner få extra tillskott i form av en engångsåterbetalning av försäkringspremier inom Afa-försäkringen. Det gör att årets ekonomiska resultat förbättras. Men de KA kontaktat säger att det inte påverkar besparingsprogrammen i sjukvården.

Uppdaterad 2012-07-02