Dennis Swed är en av alla de brandmän som kämpade mot sommarens skogsbränder. Han och ett 50-tal kollegor från räddningstjänsten i södra Hälsingland ryckte ut för att bekämpa den stora skogsbrand som härjade i grannkommunen Ljusdal, som KA rapporterade om i somras. Han menar att räddningstjänsten, och särskilt små brandstationer, behöver mer resurser för att klara liknande händelser.

– Räddningstjänsten fungerar bra i vardagen men vi måste ju också klara omfattande kriser som skogsbränderna i somras. Det var uppenbart att resurserna inte var tillräckliga och samordningen inte tillräckligt bra. Det går inte att blunda för att klimatet förändras, och att det kommer att leda till fler stora skogsbränder. Vi vet att det kommer att hända igen, frågan är bara om vi kommer att vara bättre rustade nästa gång, säger han.

En kärnfråga som Dennis Swed lyfter är att arbetsgivarna måste satsa på att behålla och rekrytera brandmän.

–Det kommer att bli stora pensionsavgångar och Sverige skriker efter brandmän. Brandstationerna får slåss med varandra om personalen. Framförallt när det gäller deltidsbrandmännen finns en stor utmaning med rekryteringen. Jag tror vi behöver bryta normer kring vem som kan bli brandman för att klara personalförsörjningen. Självklart måste också arbetsvillkoren förbättras så att yrket blir mer attraktivt, säger Dennis Swed.

När det gäller hur arbetsgivaren hanterade den pressade situationen i somras är han som skyddsombud nöjd. Inga brott skedde mot dygns- och veckovilan och övertidsersättningen betalades ut som den skulle på nästa månadslön. I landet i stort är också Kommunals bild att övertidsersättning betalats ut till brandmännen enligt avtal och att utebliven semester har kunnat tas ut som den ska. Det säger Yvonne Chevallerau, ombudsman på Kommunal.

–Vi på förbundskontoret har inte fått till oss att det varit några tvister eller problem i de lokala förhandlingarna efter skogsbränderna, säger hon.

Vår bild är att kollektivavtalen för räddningstjänsten fungerar bra i vardagen men inte fullt ut vid den här typen av situationer.

Jeanette Hedberg

Däremot har det i vissa fall varit svårigheter att avgöra hur övertiden ska kategoriseras. Det menar både Yvonne Chevallerau och Jeanette Hedberg, som är biträdande förhandlingschef på SKL.

–Det har i vissa fall varit svårt att avgöra vad som egentligen ska klassas som allmän övertid, extra övertid och vad som är nödfallsövertid. Det är en viktig fråga eftersom personalen bara får jobba ett visst antal timmar övertid, och då kan det bli svårt att bemanna framöver om övertidsuttaget är maximerat, säger Jeanette Hedberg.

Jeanette Hedberg menar också att det kan vara relevant att se över om det behövs mer flexibla arbetstidsregler under krissituationer.

–Vår bild är att kollektivavtalen för räddningstjänsten fungerar bra i vardagen men inte fullt ut vid den här typen av situationer. De är inte konstruerade för det. Vi behöver fundera över om det finns ett behov av förändringar framöver och i så fall vilka, säger hon.

Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, håller med om att parterna kan behöva se över hur kollektivavtalen ska fungera bättre vid krissituationer.

–Om vi till exempel tittar på det kollektivavtal vi har för deltidsbrandmän så är det inte anpassat för kriser som den i somras. Vi är öppna för att ha en diskussion kring detta, säger Lenita Granlund.

Situationen för brandmännen var mycket pressad i somras. Jag skulle säga att det är en blandning av skicklighet och tur att det inte gick mer illa än vad det gjorde.

Jan-Åke Björklund

Efter skogsbränderna har kommunerna fått skicka in ansökningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, om ersättningar för de extra kostnader som de hade i samband med skogsbränderna. MSB beräknar att till årsskiftet ha betalat ut närmare 350 miljoner kronor för sommarens bränder, till 142 kommuner. Men många kommuner har ännu inte fått sin ersättning. Efter årsskiftet kommer fortfarande ansökningar omfattande 74 miljoner kronor att återstå, enligt myndigheten.

I augusti tillsatte regeringen en utredning för att utvärdera de operativa insatserna under skogsbränderna och föreslå lagändringar framåt. Utredningen leds av Jan-Åke Björklund som under hösten träffat en stor del av Sveriges räddningstjänster, Kommunal, polisen, försvaret och andra aktörer för att få en bild av släckningsarbetet. Han delar brandmannen Dennis Sweds bild av att räddningstjänsterna behöver en bättre beredskap och samordning för att klara framtida krissituationer.

–Räddningstjänster som är små och som inte ingår i kommunalförbund klarar inte händelser som detta. Ett tydligt exempel på det är vad som hände i Ljusdal. Situationen för brandmännen var mycket pressad i somras. Jag skulle säga att det är en blandning av skicklighet och tur att det inte gick mer illa än vad det gjorde, säger Jan-Åke Björklund.

Utredningen ska redovisas senast den 31 januari 2019.